Publikkriserna i allsvenskan

Norrköping hade 2 av 3 vinster och mötte publikdragande HIF hemma: 5523 åskådare!

IFK Göteborg har sin bästa seriestart på (19?) år. Det kommer 7677 vittnen!

Djurgården, som inte startat lika bra hade trots allt derby mot BP: 6800 åskådare.

Mjällby – som bara förlorat en match av fyra drar 2412 åskådare!

Det värsta av allt: obesegrade i tre raka matcher efter att ha varit borta från allsvenskan i sju säsonger. Och NY ARENA! Mot målglada Häcken direkt från 5-0-förnedringen  av Djurgården. Och det kommer inte 4 000. Skämmes Växjö!

Mäktiga AIK, som enligt supportrarna skulle snitta 30 000 hade 19 500 i den legendariska toppmatchen mot MFF! Friendseffekten var inte så där våldsamt stark eftersom betydligt fler än hälften av publiken på Syrianskamatchen vägrade återvända.

När jag tog upp publikkrisen i första omgången kunde man möjligtvis skylla lite på kylan. Så var inte fallet i går och i förrgår.   Faktum är att det var en omgång där nästan alla de bättre publiklagen hade hemmaplan och ändå kom nästan ingen och tittade på herrallsvensk fotboll.

Det är ”solklart” att svensk fotboll har en publikkris. Och som vanligt kommer inget att göras för att den ska mildra eller vändas. I nästa omgång har de nästan alla stora publiklagen hemmaplan; Gefle, Syrianska, BP, Häcken och Åtvid. Den relativa högpublikriskmatchen HBK mot Kalmar kanske kan dra 4 000?  Elfsborg- Djurgården 10 000? Som vanligt är det väl malmöborna som räddar siffrorna i hemmamatchen mot Öster. Hyfsat väder och det kan komma 17-18 000!

Damserien hade i fjor 836 åskådare per match. Tror att det innebär att man tappat 50 procent på 3-4 säsonger. I premiären kom det i genomsnitt 689 åskådare. Tyvärr är det ungefär samma sorts unga, fantasifulla hårt arbetande entusiaster som står bakom damernas och herrarnas serie.

Jag vet att damerna försöker sig på små, nya grepp men det lär inte hjälpa. Förbundsordförande Karl -Erik Nilsson menar att Dam-EM i fotboll kommer ändra på allt och folk kommer strömma till de allsvenska damarenorna.

Riktigt varför de skulle göra det nämner inte Karl-Erik Nilsson men han hade ju kunnat kolla vad man sa 1992. Då skulle EM rädda herrallsvenskan och fylla läktarna till hösten. När publiken tvärtom minskade skyllde man på att den potentiella publiken var trött på fotboll. Det skulle vi mycket bättre 1993.

Publiken fortsatte sjunka 1993..

Så här ser utvecklingen för damallsvenskan ut sedan millenieskiftet. 

Svensk fotboll har stora problem framför sig!