IFK Norrköping – Elfsborg

En underhållande match som bekräftar två saker om vardera laget.

Norrköping har problem i slutet av matcher eftersom man inte har bra mittfältsreserver. Så länge de tre orkar springa och kriga , orkar springa upp och ned så är man ett medaljlag. När man inte längre orkar och sitter där med bara anfallare på bänken är man ett lag i seriemitten.  Jag har tippat Norrköping sjua – ser ingen anledning att ändar på det. Den dag Thorvaldsson och Nyman kan springa i 90 minuter blir man giftiga.

Jag förstår inte varför Janne helt håller James Frempong utanför laget. Han har en labil, numera även långsam vänsterback i lagkaptenen Florén. Framför har han skaffat en estländare vars kvalitéer jag inte förstår. I går gjorde han inte jobbet defensivt och han  missade grovt en nick som borde haft alla förutsättningar att bli mål.

Likadant gjorde Lawan med fem kvar. Han fick stå och nicka långt utanför från fem meters håll! Mot tomt mål!

Båda Elfsborgs mål var frukten av stora tabbar i hemmaförsvaret (Florén och Wiklander) men Elfsborg är bra offensivt. Däremot är man dåliga defensivt och Norrköping borde absolut ha gjort fler mål.  Fast då måste man sluta slå alla långa höga bollar på spelare som Tom Söderberg…

Jag har aldrig räknat Abbas Hassan men i går visade han även en annan sida än den felplacerade målvaktens. Han gjorde en snygg frisparksräddning med underarmen och hans insparkar var utmärkta. I alla fall i första halvlek. Det kanske låter som jag ironiserar men han sökte Bangura varje gång och träffade också Bangura varje gång. Det var imponerande. Hans arbete i trafik och vid hörnor har dock mer att önska. Om fotbollsmålvakter likt hockeymålvakter hade en egen liten zon där de inte fick störas så hade Abbas Hassan varit en mycket bättre målvakt!

Ps Det är först nu jag inser det: Jon Jönsson spelade en hel match utan att varken bli varnad, utvisad eller mer skadad! Ett unikt ögonblick i svensk fotboll.