Sydsvenskan och MFF-betygen

– Vissa (sportjournalister) försöker utge sig för att vara spelarens kompis eller liknande men i själva verket är det ju bara nyheter de vill skriva. Många har aldrig rört en boll, att de analyserar matcher är som om jag skulle skriva om en debatt mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.

Så sade i lördagens Sydsvenska MFF-målvakten Johan Dahlin, intervjuad av Federico Moreno.

Johan Dahlin fick inget betyg efter DIF-MFF i går på Stockholms Stadion. Han spelade inte. Men andra fick och kanske skulle man kunna tänka sig att Sydsvenskans sportredaktion hade läst vad Dahlin sa och tagit till sig. Men nej.

Den som satte betyg var,  förmodar jag, tidningens utsände fotbollsexpert Max Wiman ( med ett idrottsligt förflutet som basketdomare strax under elitklass). De flesta betyg var ganska lätt att sätta – MFF lät förutom de tre målen Djurgården skapa fyra, fem väldigt bra avslutslägen. På tre av dem gjorde Robin Olsen alldeles utmärkta parader – parader i landslagsklass. Och han kan inte lastas för något av de tre målen. Ändå får han bara en 2:a godkänt.

Det är just sånt här som Dahlin blir förbannad på  – att tidningen låter helt okunniga personer sätta sig till doms över deras professionella insatser. Dahlin, och Olsen, har 10-15 års utbildning. Tränaren har lång utbildning, domarna är numera professionella och har massor av utbildning och praktisk erfarenhet.

Har lång utbildningar har fotbollsjournalisten?  Har han gått tränarkurser? Har han själv spelat över pojklagsnivå? Har han på något sätt försökt att fortbilda sig och lära sig det han är satt att sätta betyg på?

Den andre MFF-aren som gjorde en väldigt bra match var Mikko Albornoz. I första halvlek hade han en del defensiva problem. Dels för ovanan att spela till vänster, dels för att han inte fick så mycket understöd av Halsti. Men med boll var han otroligt bra. Dribblade, slog bra inlägg och hade vårdade men mycket effektiva uppspel, längs marken till mötande forwards och forwards som sprang i djupled.

Albornoz, kanske tänd av publikens ständiga trakasserier gav inte bara eden utan också Anja Gatus expertutlåtande en hånfull kommentar. Albornoz var, med boll, matchens bäste spelare. Och vad får man då i betyg av Sydsvenskans expert/experter? Jo , två – godkänt!

Personligen hade jag gett både Olsen och Albornoz fyror – de höll mycket hög allsvensk klass mot Djurgården.

Wimans krönika är som vanligt ojämn. Visst tyckande är klokt och insiktsfullt medan annat förefaller skrattretande okunnigt. Att han t ex hävdar att det ”inte är hålbart” att Norling missade två träningar i veckan för att han var i Portugal och scoutade spelare. Vore intressant att höra Wiman utveckla det resonemanget. Menar Wiman att MFF har en så oerhört svag tränar stad att de inte, med tränarens direktiv, skulle kunna hålla i två träningar? Hur många huvudtränare är på alla träningar? Och om vi inkluderar managers/sportchefer en roll som Norling (scoutandet) också har  – en manager på en träning i Storbrittannien är närmast en sensation!

På uppslaget kör man även två intervjutexter, ganska Ok även om de försöker stödja Wimans teorier om att det saknades träning. En stor väldigt bra bild är också med. Väljer att inte betygsätta Sydsvenskans övriga MFF- bevakning denna måndag…