Målvakter och huvudspelet

Sverige ska spela en vänskapslandskamp mot Norge och Pia Sundhage har tagit ut fyra målvakter. MFF ska spela ett derby mot HIF och Rickard Norling har tagit ut tre målvakter ( och tre forwards). I det senare fallet förmodar jag det har med Dahlins förkylning att göra. I det tidigare fallet med att det är svårt att välja målvakter – speciellt som man har haft Hope Solo i alla säsonger tidigare.

Solo var en av världens bästa målvakter genom tiderna. Problemet med Sverige är att vi inte har en riktigt bra, trygg målvakt – eller har vi det? Den som borde varit bäst är Hedvig som varit korsbandsskadad och i en intervju i KvP berättar att hon blivit mentalt starkare av skadan.

De fyra är Kristin Hammarström, Göteborg, Hedvig Lindahl, Kristianstad, Sofia Lundgren, Linköping, Carola Söberg, Tyresö och i går valde jag se Linköping – LdB Malmö för  att bl a se om Sofia Lundgren är tillräckligt bra.

Jag fick inget svar. LdB hade ett kvalificerat avslut på mål och det blev mål. Resten var bakåtpassliknande avslut eller mitt på. Jag kan inte minnas ett enda avslut i höjden och det är ju där de borde komma eftersom Sofia är den kortaste av de fyra och knappt 170 cm.

LdB:s hörnor då, fasta situationer?

Nej – de hade en variant som kanske gick ut på att slå bollen til len skytt ca fem meter rakt utanför straffområdet men när bollen kom dit var ingen spelare i närheten. Och de hade en där någon nickade bollen mot andra hörnflaggan – förmodligen även det en variant jag inte begriper.

Jo Anja Mittagg hade en lam bredsida ( helt fri men utan fart från straffområdeslinjen). Där var Sofia snabb i sidled och behövde inte kasta sig – så det är inget fel på Sofias rörelse och fotarbete.

Problemet är snarare att svenskor inte kan nicka – Nilla Fischer kan nicka. Fler?  Mittbackskollegan i landslaget Rohlin kunde det inte. Länge tänkbara mittbacksalternativet Malin Levestad kunde det inte alls utan avgjorde matchen i första halvlek med två horribla nickförsök.

Det första var en hög studsande boll som hon helt ensam skulle nicka bakåt till Helgadottir. Hon kunde knoppat den med hjässa i en vid båge eller satt pannan till eftersom det var rakt framme ifrån som hon mötte bollen. Istället försökte hon nicka med kraft och sidan och nedåt i planen – fråga mig för Guds skull inte varför. Resultatet blev att hon missade nicken och bara touchade bollen som stannade i gräset och en motståndare kunde lobba över en helt isolerad och hjälplös Thora Helgadottir.

Vid 2-0 litar inte Helgadottir riktigt på Levestad och är på väg ut mot en hög djupledsboll. Den här gången är kommunikationen så dålig att Levestad nickar bollen trots att hon kommer fel och att den är lite väl hög. Så det blir en nick rakt upp i luften och ned på en motståndare som möter på halvvolley.

Helgadottir som har försökt ta sig tillbaka till målet överraskas medan hon förflyttar sig bakåt och missar den hårda, höga  bollen – mitt i mål.

Mexikos landslagsmålvakt i VM var också väldigt kort och när de mötte England, eller Frankrike matade motståndarna in höjdboll efter höjdboll och allting blev väldigt farligt och tillslut mål.

Så angående Sofias EM-chanser: ja, längd och huvudspel spelar roll, internationellt. Det finsn tjejer som kan nicka. Speciellt USA var bra på det men de saknas i EM. England, naturligtvis, att nicka är som att kicka i Storbritannien. Å andra sidan kan Sofia ha andra egenskaper som gör henne lämplig som reservmålvakt och som uppväger bristen i luften.