Hamréns landslag

Känner inte den där nerviga, pirrande känslan som viktiga kvalmatcher borde innebära, även i min mage. Tyvärr. Jag vill heja på ett svenskt landslag, känna att jag faktiskt är en del av samma fotbollskultur som de elva som spelar, och med Hamrén.

Känner inte det nu. Tycker Hamrén säger konstiga saker och coachar märkligt. Jag är övertygad om att han inte har omklädningsrummet med sig så som han borde. Jag tycker också att det är alltför många mediokra spelare i landslaget, eller snarare; alltför många spelare presterar inte på den nivån man önskar och drömmer om de ska göra i ett svensk landslag.

Dessutom tycker jag att alla dess högprofilerade vänskapsmatcher med bästa laget är ointressanta fotbollsmässigt – vad gäller England hade jag fel, för Zlatan var det en tävlingsmatch.  Jag tycker att alltför få unga spelare får chansen och jag tycker att många av de som befinner sig alldeles under landslagstruppsklassen inte får chansen att ta steget. Ibland är det bara en uttagning och förtroende från ”högre makter” som gör att en spelare kan ta nästa steg i utvecklingen.

Hans senaste uttalande, att dissa landets alla övriga forwards, var en av dessa märkliga saker som för mig säger att Hamrén inte är en bra svensk förbundskapten.