Det största som kan hända ikväll är naturligtvis varit ett svenskt poängtapp. Det borde ovillkorligen leda till att avstampet är foten för Hamrén. Det är att hoppas på för mycket. Flera kommentatorer har efter Österrike berört ämnet Hamréns framtid och alla verkar överens om att i fall Sverige bara nästa sämsta tvåa i gruppen får han sitta kvar. Med kontrakt över EM 2016. Det vore ett gigantiskt misstag. Det visar att svensk fotboll har problem både här och där. De problemen är absolut inte enbart Erik Hamrén men i dag, mot Färöarna, är han det. Det beror på följande:
- Han visste inte att Isaksson och Elmander kunde bli avstängda i fall de fick kort mot Österrike. Att vara fb på heltid, eller som Allbäck players coach, och inte ens reflektera över detta är faktiskt tjänstefel.I fallet Elmander är det helt galet med tanke på bristen på forward.
- I någon slags ungdomligt trots har han vägrat kall en kompletterande forward. Trots att han behöver det.
- Han har ingen aning om vad han skall göra med sina mittbackar.
- Landslaget har ingen tydlig spelidé. Folk gör fel saker, hamnar i fel positioner, gör dåliga insatser och känner sig ensamma och utan support.
- Esk i DN hade en egensinnig lösning. Eftersom det kan bli en målskillnadsaffär bör Sverige göra många mål. Österrike gjorde 6-0. Ännu viktigare är dock att ta poäng i Dublin. Zlatan har en varning, får han en ny ikväll är han avstängd i den ännu viktigare matchen. Och han kan alltid komma in, som mot Finland och göra tre mål och spela fram till det fjärde som förde Sverige till EM. Men a. vinst och b. minst 6 mål. Det spelar ingen roll om det blir 2 eller 4 plusmål. Då kan Zlatan sitta kvar.
- Esk föreslog Toivonen och Wernbloom. Det är i mina ögon en anfallsduo från Helvetet. Men med de här förutsättningarna finns det väl inget val. Det gör dock inte svenska landslaget mer angeläget för mig, om man säger så.
- Hamrén säger att han skall försöka övertala Mellberg till en comeback. Låter som ännu ett smart drag av Hamrén: försöka få med en omotiverad spelare som inte längre har den kvalité som krävs samtidigt som man säger till de spelare som är uttagna att ”ni är inte tillräckligt bra och jag är desperat”. Hamrénpedagogiskt. Esk föreslog Per Nilsson och Anders Svensson. Inte så dumt. Sverige måste som vanligt inte stå med fyra eller tre spelare vid mittlinjen och vänta på en ensam färöisk forward. Att spela Johan Olsson hade varit rent idiotiskt. Visserligen vill Färöingarna spela brittiskt med inlägg men de är faktiskt på en sådan nivå att det inte ska vara några problem för Isakss… för Pär Hansson? Allsvenskans minst inläggsgillande målvakt? Fast Per Nilsson är också lång. Och Sverige behöver en mittback med bra fötter. Granqvist har det i högre grad än Olsson och Mellberg men han får inte mycket ut av det. Och det känns som om mittbackarna väldigt sällan får vara inblandade i svenska uppspelen. Personligen hade jag gärna sett Wernbloom som mittback. Han är rälig nog att fungera där och förlorar sällan en-mot-en-match. Och jag skulle vilja ha Hamad som högerback. Och jag skulle vilja ha 4-4-2 med diamant så det fanns massor av plats åt ytterbackarna att löpa upp och ned. Faktum är att jag skulle vilja se ytterbackarna i en nästan fri roll så att de inte bara slår inlägg utan också diagonallöper in i straffområdet. Det hade gjort det mycket svårare att spela zon, det hade skapat stora, underbara ytor vid bortre delen av offensivt straffområde och gett mycket mer plats åt Zlatan.I fall han nu spelar. Är Per Nilsson snabb? Är han inte det är det bättre att hålla kvar Wendt som är hyfsat snabb för snabbhet och att kunna nicka bort enkla bollar är det enda som krävs av en försvarsspelare i dag mot Färöarna. Nu vet jag vem jag vill se, och som faktiskt är på plats och som är en väldigt duktig spelande mittback – Rasmus Bengtsson. Mannen jag längtat efter sedan hans fantastiska U21-EM. Han skall naturligtvis spela. I dag med Anders Svensson och mot Norge i augusti med Granqvist. Alternativt att Olsson får vara med i Dublin och göra sin sista landskamp där.
- Detta är huvudproblemet. Nästan alla spelare underpresterar i landslaget. Inte Isaksson, ibland inte Zlatan och Sebastian Larsson spelar nog över sin förmåga eftersom jag hans kunnande är ganska begränsat. Men Sebastian Larsson behövs, utan tvekan i landslaget 2013. Men resten har mer i sig. Och Hamrén har faktiskt haft tre år på sig att skapa något här och han har inte lyckats. Kanske är det innermittfältaren han satsade på i sitt första landslag, där han skulle ange tonen för framtiden, som han saknar nu – Marcus Lantz?
Lämna ett svar