Fotbolls-EM: är reklam farligare än religion?

Det stundar Fotbolls-EM i Sverige. Är då detta ett betydande mästerskap eller svävar svenskarna som vanligt i villfarelse? Vi väntar på domen/ kröningen som utgörs av en slags religiös sandwichman: varje stort mästerskap har några bibelnördar som sitter och håller upp med skylten ”Matteus 16”.

Skylt och det är stort. Inga skyltar och ingen bryr sig egentligen, om de är ärliga. Inte ens Gud!

Det bör nämnas att de som sitter där och vill vi ska tänka på kapitlet där Jesus visar sig från sin sämsta, inskränkta, ”lightrasistiska” sida inte är några får. De är bibelns Sverigedemokrater. De håller på den sämste jävle evangelisten av dem alla. Faktum är att Matteus mest liknar värstinglärjungen Paulus eller den gammeltestamentlige guden, den arge, vrånge, illvillige, orättvise och ständigt hämndlystne Guden.

Varför får de överhuvudtaget sitta där som undantag från alla fotbollförbunds dödsstränga straff vad gäller reklam och politiska manifestationer (undantaget Friends Arena)? Är religion och religiösa fanatiker bättre och mindre farligt än politik? Jag vill se Pia Sundhage med rättfärdighetens iver plötsligt mitt under matchen lämna bänken och likt Eric Cantona ge sig upp på läktaren och kvittera provokationerna. Och hon ska inte ge sig förrän den är sönderriven. Hoppa också gärna några gånger på skylten Pia – det gör sig bra i CNN och Fox News.

På prov borde jag bege mig till typ Örjans Vall och ha en skylt med ett riktigt saftigt dödsbudsskapscitat från Koranen. Undrar hur många minuter jag då hade fått sitta kvar?  Fast ifall polisens insatsstyrka kommit hade jag bara vänt på min skylt och vips hade Matteus 16 dykt upp. Hade jag dessutom anlagt en korkad min och burit sandaler med långa strumpor hade jag säkert fått sitta där i fred och uppmana tills rasism, hat  och rädsla för farisérnas och sadducéernas surdeg.