Det nya svenska tennisundret

Herrarnas koncept är att ha många duktiga grusspelare alldeles under topp 10-eliten. Det ger många, bra jämna matcher fast utan de svenska stjärnorna på ranking 505 och utför. Damturneringen har i år satsat på Världsettan och sånt man får på köpet. Typ svenskar.

Det är jätteroligt för svensk tennis och för Johanna Larsson personligen att hon är i final i Båstadsturneringen. Men hon har tagit sig dit genom att krossa en fullkomligt värdelös Sofia Arvidsson och sedan besegrat tre tjejer som varit betydligt lägre rankade än hon själv är: 103, 96 och 140. Jag tycker inte det är någon fantastisk prestation. Men det är kanske framtiden: riggade turneringar så att svenskarna kan förbättra sin ranking?

Ett annat sätt att förklara att svensk tennis inte är så dålig, egentligen, är att som sponsorn Dagens Industri räkna spelare per land i förhållande till BNP. Sverige har 0,5 % av världens BNP och det motsvarar en spelare bland världens 200 bästa. I det perspektivet är inte ”10 spelare bland de tusen bästa så dåligt”.