Vinner MFF allsvenskan utan forwards?

Det ser bra ut i tabellen – betydligt bättre än det ser ut för MFF mot motståndare som försvarar lågt. Men svaret på rubrikfrågan är ändå ”JA”.

Dels därför att MFF möter bra, spelande lag på bortaplan vilket kommer ge stora ytor. Dels för att de två resterande hemmamatcherna är mot lag som, visserligen  just försvarar lågt, men är alltför dåligt defensivt organiserade för att kunna hålla tätt mot MFF.

Problemets kärna, förutom avsaknaden av en forward? Alltför många MFF-are tycker alltför mycket om bollen. Vill ha bollen ,vill vårda bollen , vill göra snygga saker. Med bollen. Vill gärna avsluta från 20 meter. Därför har MFF gjort väldigt få mål sedan Rantie försvann – han var lagets ende forward.

Molins har inte en forwardsmentalitet och hugger inte på saker som kan hända. Han reagerar som en icke-sboxspelare – han reagerar på vad som händer, inte på vad som kan hända. Han chansar inte, han chansar aldrig. Dessutom hade han i går flera väldigt dåliga val: sköt alltför tidigt, sköt när MFF kom 4 mot 3, löpte ofta i sidled men alltför sällan i djupled. Att han sedan har en underbar attityd och vilja hjälper inte så mycket. Lite kompenserar det men inte tillräckligt.

Den andre s k forwarden är Magnus Eriksson och han är mycket hellre framspelare och lirare än boxspelare. Magnus är väldigt duktig men ingen killer, ignen som vräker sig fram och tåar in en 50/50-boll. Molins skulle göra det men han får aldrig chansen för han ligger en tanke alltför sent.

Förutom detta har MFF ingen offensiv nickspelare förutom vid fasta situationer. Så vad Richard Norling lite spetsigt formulerat ägnar sig åt den här hösten är ett omfattande ”mittfältsmissbruk”.

Hans mittfältare är bra på att skjuta men dåliga på att avsluta inne i boxen. Hamad har bränt väldigt många bra chanser de senaste matcherna genom att alltid skjuta vingt och snett. Ibland med volleyförsök, ibland i går som med fisiga bredsidor i ytterposition.  Och skjuter man mycket måste man ha någon som störtar på returerna. Moilins har inte en genuin målskytts mentalitet på samma sätt som Ranegie, eller Rantie delvis, hade det.

Allt detta går att kompensera med många hungriga spelare inne i straffområdet. Problemet är att MFF-arna fortfarande är väldigt dåliga på att löpa hela vägen in i straffområdet. Jämför bara med Mjällby som, så länge de orkade, kom tre fyra spelare i straffområdet vid omställningar där det på andra sidan var en ensam MFF-are.

Ja, så har vi Dardan men Dardan verkar inte vara den enorma talang längre som jag såg för två,tre år sedan. hans explosivitet är borta liksom hans självförtroende. Jag hoppas Dardan tar chansen och återstartar karriären i en annan klubb nästa säsong.

Och ändå vinner MFF allsvenskan. Det är en stor seger för Richard Norling. Kanske den största ”tränartriumfen” på många, många år. Jag skulle vilja jämföra med Mikael Stahre – inte för att han är en lika bra tränare men för att han lyckades sätta på ett lika imponeranade sätt sin prägel på ett lag och ett sätt att spela som räckte till guld – trots begränsade resurser.