Mats Strandberg, Bosse Hansson och Jack Wilshere…

Nu börjar det igen. Rasisterna sticker fram sina  illaluktande sporttryne och vill inte att människor ska beblandas, vill värna det ”engelska”, svenska e t c!

Det intressanta, läst i Sportbladet,  är att Jack Wilshere är en extremt välbetald engelsman som i bästa fall enbart tänker på att han själv inte platsar om konkurrens blir större. Och att hans otroligt feta lön betalas av arabiska sponsorer och TV-tittare världen över.

Samtidigt borde han inte vara rädd för om förbundskaptenerna ( de engelska) tänker likadant kommer de ju rata de som inte tacklar hårt och är tuffa. Och England slipper förbundskaptener som Svennis och Capello ( som dock fick sparken för att han är rasist…).

Och varför har Wilshere inte några problem med de andra britter som är födda i ett fotbollsland men spelar för ett annat?

Rimligtvis borde han tycka likadant om sitt klubblag Arsenal som om landslaget. Att det bara ska spela engelsmän där, och tuffa engelsmän som tacklar. De som inte är tuffa men ändå bra på fotboll – är de inte engelska tillräckligt eller ska man bara strunta i dem eller ska de få vara med på samma sätt som Nazi-Tyskland lät vissa betydelsefulla judar bli hedersarier? Hedersbritt? Hedergunner?

Jag undrar om hans klubbledning, och lagkamrater ämnar göra något för att få Jack Wilshere att börja tänka? I fall de inte funderar på det är det hög tid att de gör det. NU!

Ps Rubriken syftar på de båda hyllade och legendariska  sportjournalisterna som både gett uttryck för önskan att svenska lag inte ska ha alltför många icke-vita spelare.