Dysfunktionellt U-21
Det är ingen av de bättre upplagorna. Sverige kommande storspelare formar ett stryklag i grupp 7 i U-21-kvalet. Framförallt förvånas jag av att det är ett lag som ser ut att ha kvalat klart – när kvalet just inletts.
För andra gången på en månad ser jag Sverige möta Polen och förundras. Inte över att Polen spelar ut Sverige i U-21-kvalet – man var bättre spelmässigt redan i Malmö men förlorade på grund av individuella försvarsmisstag och hårresande målmissar. Nu vinner man 2-0 men det borde varit 4-1, minst. Polen är bra men inte så bra. Och Sverige har några bra spelare men de får göra fel saker.
Laget har en fantastisk central linje i Milosevic, Helander, Lewicki, Thern och Hiljemark. Hrgota kanske också – är osäker på hur man han är. Medioker med snabba fötter eller stjärna med stora brister i utvecklingen?
Nåväl. De fem borde alla provspela i A-landslaget nästa höst. Problemet är omgivningen. Alltför mycket av de fems energi går åt att reparera misstag de andra fem skapar. Eller som Hiljemark spela alternativ vänsterback.
U-21 för ett litet land med begränsat urval som Sverige handlar inte om att stjärnorna dominerar för det gör de ändå utan att se till att de mindre bra spelarna inte blir alltför utsatta. Det lyckades förbundskapten Håkan Ericson inte så bra med. Jag förstår faktiskt inte varför några av dem var på plan över huvudtaget.
Emil Krafth, Oliver Silverholt och Melker Hellberg är alla underåriga och kan spela även nästa kval. Ingen av dem borde ha varit med i går. Värst var det för Melker Hallberg som hade en mardrömsmatch. Speciellt den kvarten i andra halvlek som han spelade var förfärlig eftersom allting gick fel. Vanligtvis är Hallberg ett av de största löftena i svensk ungdomsfotboll men nu fungerade ingenting. Han tappade ut enkla bollar, sumpade nedtagningar, lyckades i princip att få varje boll i hans närhet att studsa ifrån honom. Man led med Melker Hallberg och lagkamraterna försökte undvika att spela på honom. Samtidigt som han sprang allt vad han orkade för att kompensera den totala bristen på bollkänsla.
Jag vet inte varför det hände men han borde naturligtvis inte varit kvar på plan. Det gjorde ont att se honom och veta hur illa han måste må.
Silverholt är definitivt inte mogen för den här nivån varken defensivt eller med boll. Framförallt inte defensivt.
Emil Krafths långsamhet är inte så alarmerande i ett överlägset HIF men nu blev den lite pinsam. Emil Krafth kom fram i Öster som väldigt ung. Han är en klok och följdsam ytterback men har inte på de här åren blivit snabbare. Krafth är helt enkelt alltför långsam på den här nivån. För att maskera det har han en utgångsposition defensivt som nästan är en missbacks. Har man då inte en defensiv Mattias Lindström som hjälp blir det ett helt torg av tom fotbollsyta.
Sedan ska man vara försiktig med att bedöma en ung spelares utveckling, den fula ankungen kan bli en vacker svan men här, just nu , borde några inte vara med. Eller så får man anpassa spelmodellen efter spelarnas kapacietet i praktiken, inte i teorin.
Det är många sådana här problem som Håkan Ericson skapat. Och som han får dras med.
Ps Behandlar målvaktsfrågan separat.
About this entry
You’re currently reading “Dysfunktionellt U-21,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- oktober 13, 2013 / 07:36
- Kategori:
- U21/23
- Etiketter:
- Dysfunktionalitet, Polen, U-21
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]