Skillnaden mellan MFF för några veckor sedan, före landslagsuppehållet, och guldvinnarna är Molins. Att göra alla fyra målen i de två avgörande matcherna är fantastiskt. Och det är en väldigt skillnad mellan Molins i september och nu i slutet av oktober. Det är som att han blivit en forward under tiden. Han har sprungit allt bättre och klokare och har haft lite tur men stor skicklighet vid avsluten. Och mod!
Allra bäst tycker jag om Molins när han i TV talar om hur glad han är över att få ha kommit tillbaka till Malmö och flera gånger säger att han är ”tacksam”. Det är fint. Det är stort.
Lämna ett svar