Björn Andersson och svensk fotbolls framtid 1

I en lång artikel i Sportbladet går Björn Andersson till storms mot svensk fotboll. För femtioelfte gången. Ändå är det intressant med någon som dels vågar säga vad han tycker och dels tänker lite annorlunda än SvFF. På en punkt håller jag definitivt med – det finns en inskränkthet och inavel vad gäller vilka och hur svensk fotbolls framtid.

Pia Sundhage har rört om en del i damfotbollens gryta och det samma borde hända i herrfotbollen. Tyvärr går det istället åt het fel håll. Förbundets chefsideolog  heter Stefan Lundin och tyvärr har jag sällan lyssnat till någon mer okarismatisk och sövande än Lundin. Han har några kvalifikationer, frågan är vilka? Min känsla är att hans representerar 1990-talets fotbol och vars evengelium han åker riket runt och predikar, monotont och utan passion.

Sedan finns det ett stort feltänk i Björn Anderssons funderingar. I Spanien eller Tyskland finns det dels fem till nio gånger så många människor, dels ingen konkurrens om talangerna som hockeyn och innebandyn innebär.

Naturligtvis måste man tänka nytt och inspirera alla ungdomsledare. Visst måste man  revidera svensk fotbolls ideologi. Men jag tro att den långsiktiga lösningen är att svenska klubblag blir starkare och mer framgångsrika. Det skulle öka intresset och lönerna och på sikt kan då fotbollen på allvar konkurrera om alla idrottstalanger i Sverige.