Hammarby sjunger och Tommy A gör mål på Hellström

Jag kom ihåg hur tre killar i 25-årsåldern strax framför oss på sittplats plötsligt reste sig upp och började skrika och ropa: de hejade på Hammarby. Det var väldigt konstigt. lika konstigt som att Kenta Ohlsson skruvade in en hörna tack vare den byiga vinden i samma match: främmande, overkligt, nästan lite skrämmande på Malmö Stadion 1970. Så starka känslor, och här, där vi på sin höjd applåderade i takt när man verkligen ville stötta.

I det här reportaget från 1970 har en SVT-journalist bestäms sig för att skildra och förklara varför delar av Hammarbys fotbollspublik sjunger. Rent journalistiskt är det verkligen uselt. I förklaring av historia och sammanhang istället tror journalisten att det har med mål att göra och intervjuar en klichéstinn Ronnie Hellström -var det Ronnies första TV-intervju?

Det roliga är att de visar matchbilder från Råsunda där Hammarby mötte MFF, returmatchen till den jag själv såg. Roy Andersson slår en genial passning till Tommy Andersson och lite senare sticker Bosse Larsson in bollen till Tommy som gör mål genom att skjuta hårt rakt på Hellström som flyttar sig…  …och efteråt tyckte landslagsmålvakten att det gick hyfsat trots den genant tabben.

Ps Jag minns också hur några människor med konstiga röster våren efter, 1971, reste sig upp på sittplats och ropade: ”IFK. IFK, IFK Lu-le-å”. Det var minst lika modernistiskt, och skrämmande!