MFF:s läckor och Sydis källor
Rent journalistiskt är det naturligtvis fantastiskt att Sydsvenskans läsare får reda på vem MFF vill ha som tränare, innan tränaren vet det. Samtidigt har fallet Ronny Deila återigen aktualiserat två problem:
A. .Journalister som står alltför nära den klubb de kritiskt ska bevaka.
B. Att en fotbollsorganisation inte inser att det skadar klubben när den läcker som ett såll.
A. Hemliga källor har en baksida. De vill ha något i gengäld. Ibland bara publicitet, ibland publicitet på källans, inte journalistens villkor. Ta t ex SDS:s Max Wiman som på senare år efterträtt Rune Smith som den malmöitiska pressens MFF-orakel. Rune var väldigt god vän med enväldige ordföranden Bengt Madsen. Jag tror inte det stod något i Kvällsposten som inte Bengt ville det skulle stå. Och någon kritik av MFF eller Madsen förekom aldrig.
På samma sätt tror jag att Maxs källa indirekt avgör vad som ska stå i SDS. Max många hyllningsartiklar till organisationen MFF och att han alltid ställt sig på klubbens sida tyder på att han befinner sig i en sådan beroendesituation att vi läsare får räkna med att bara få läsa det som MFF, eller källan, vill. Det är ett problem tycker jag. Att jakten på nyheter går ut över den journalistiska etiken och läsarna.
B. Först och främst kan jag tycka att det borde vara genant för MFF att man alltid haft och uppenbarligen accepterat läckor. Det känns inte professionellt när de som har de högsta och viktigaste uppdragen har en annan och helt egen agenda. Dessutom påverkar det ibland MFF negativt. Som i fallet med Ronny Deila. SDS hade inte enbart namnet utan visste också timmarna efter styrelsebeslutat vad MFF skulle göra dagen efter. Och naturligtvis påverkar det förhandlingarna med den tilltänkte tränare och den nye tränarens nuvarande klubb. Dessutom skulle jag som tränare vara tveksam till att gå till en klubb där allt jag säger och tänker riskerar att hamna i lokalpressen.
Att SDS-sporten numera endast ser positivt på det här med källor har jag förstått men att MFF accepterar detta med läckor finner jag besynnerligt. I fall det inte är så att läckan sitter så högt upp att resten av organisationen varken kan och/eller vill komma åt den…
About this entry
You’re currently reading “MFF:s läckor och Sydis källor,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- januari 5, 2014 / 08:16
- Kategori:
- Etik, Idrott och moral, Idrottens administratörer, Idrottens profitörer, MFF, Sportjournalistik
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]