”Lill-Lövis” och döden
Stefan”Lill-Lövis” Johansson är inte enbart den senaste svensken som kört ett Formel 1-lopp, han är dessutom en ganska trevlig prick, liksom pappa Lövis och halvbrodern. Jag var ”Lill-Lövis” personliga gäst och ”co-pilot” då han körde för Audi i Le Mans (fast jag fick aldrig plats i bilen, trots att massor av mekaniker försökte pressa in mig…). I dagens Sportbladet säger han något ganska uppseendeväckande,men säkert mycket ärligt. Det är svaret på frågan hur ”supertalangen” skall lyckas:
”Han måste visa att han är speciell, säger Lill-Lövis” och tar sedan Sebastian Vettels satsning i det dåliga stallet Toro Rosso som exempel: ”han tog en raceseger, i regn” /../ där var det han, föraren, som gjorde skillnad”.
Vad Lill-Lövis menar är att Vettel tog mycket större risker än de andra förarna vågade när det var som farligast att köra. Vettel vågade livet och vann och Lill-Lövis menar att Marcus Ericsson, 23 från Kumla ska göra samma sak!
Lill-Lövis har säkert rätt i sak men vad säger det om Formel 1, om sponsorerna, uppbackarna och den mediecirkusen som haussar riskerna och hyssar Ericssons eventuella dödsångest längst ned på sidan av fem av de fem sidor man ägnar åt Marcus Ericsson?
About this entry
You’re currently reading “”Lill-Lövis” och döden,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- januari 22, 2014 / 10:38
- Kategori:
- Citat, Cynism, DÖD, Etik, Idrott och moral, Motorsport
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]