Två skånska klubbar på väg åt olika håll

DSC06094

Min första HIF-tröja: ”Hasse Selander-taggad”

Enligt SDS pågår förhandlingar med May Mahlangu och enligt Sydafrikas landslagsläkare är han helt frisk från sin brott/raptur på hälsenan.

May är bara 24 år, har internationell rutin och seriens bäste mittfältare när han är helt frisk. Han springer mer än alla andra. Han är dessutom snabb vilket spelare som springer extra mycket inte brukar vara – de kompenserar sin långsamhet med ett par extra kilometer. Han är såväl en väldigt osjälvisk spelare samtidigt som han är en duktig dribbler, han utmanar gärna, han har fantastiska tempoväxlingar och han har ett överraskande bra skott med högern med tanke på att han är så pass liten och klen.Han är en mycket bra passningsspelare, han har en fantastisk attityd men är samtidigt ödmjuk och får sällan några varningar. Speciellt inte för snack med domaren. Han är inte seriens bäste huvudspelare.

Detta är den bästa MFF-nyheten på länge ( OK sedan Rosenberg blev klar) och den absolut värsta som kan hända HIF. Det är bara att se hur laget spelade med May och utan i allsvenskan i fjor.

Med May:  13 matcher                      9-3-1                       32-8

Utan May: 17 matcher                      5-4-8                       29-33

Nu försvann Ajendro Bedoya ungefär samtidigt men skillnaderna är ändå så stora att de inte går att ignorera. Utan May Mahlangu är HIF betydligt sämre. Som om det inte räcker kommer HIF tappa sin bäste mittback, Walid Atta, (plus Hanstvedt, en av seriens bästa defensiva avbytare) och Göteborg är intresserade. Vilket inte förvånar mig ett ögonblick – Walid är en av seriens fem, sex bästa mittbackar. Utan May och Walid tror jag HIF blir ett mittenlag. Ifall Roar Hansen inte heller lyckas hålla samman omklädningsrummet kan det tyvärr gå ännu sämre.

May vill naturligtvis helst spela i ett lag som är med i CL eller EuroLeague för att få ögonen på sig och i framtiden spela i en större kontinental klubb. I mina ögon är dessutom May och Simon Thern ett perfekt balanserat, väldigt offensivt, innermittfält. Kanske lite väl offensivt för Aages Hareides mer defensiva fotbollstänk men då får han väl anpassa sig.  I allsvenskan borde MFF alltid kunna starta med May istället för Halsti och få åtta offensiva spelare. Mot tuffare motstånd kan man byta ut Forsberg mot Halsti, flytta ned Magnus Eriksson 15 meter och spela 4-1-4-1.

Det enda som hindrar MFF från stora europeiska framgångar till hösten är med andra ord en taskig lottning och att nyckelspelare försvinner till sommaren. Halleluja!


About this entry