Idrottens naiva ansikte

I CMore står Hasse Backe och säger att klubbarna ingenting gör åt supporterproblematiken och nu måste det till hårdare regler och lagar, precis som Beatrice Ask har sagt. Som goda förebilder nämnde han Danmark och England. Jag skulle vilja påstå att just England är den sämsta förebild man kan ha.

Vad man gjort i England är att man försöker stoppa supporterslagsmål med massiva och oerhört våldsamma polisinsatser. Dessutom har man förändrat publikens sammansättning genom skyhöga biljetttpriser och där du slängs ut ifall du står upp på sittplats. Vilket lett till dålig atmosfär, trots allt Glenn Strömberg säger.

Hasse Backes tyckande var bara ett av många idiotiska. Hela facebook var fullt av det, ett av de bästa var att kulturundervisningen i skolan är eftersatt. De slår inte ihjäl varandra med en bok i ena handen.

Stefan Alfelt tycker att matchen inte borde spelas klart någongång. Helsingborgarna är överlag chockade över att deras aggressiva hardcorefans lyckades misshandla någon till döds efter hundrade försöket…

Och alla dessa djurgårdsfans som på var och varannan bortamatch upplever en massa våld, eget och andras – varför är de så chockade nu när någon misshandlas till döds? Det var ju bara en tidsfråga.

Priset tas av Mats Enquist, vd i föreningen Svensk Elitfotboll, som till CMore sa att: ”Det är klart våra fans ska kunna gå på fotboll utan att bli ihjälslagna.”.

Denna oerhörda naivitet, varför måste idrotten vara så fruktansvärt naiv och blind. Eller har det med de som söker sig till idrotten: ledare, journalister, makthavare, aktiva och inte minst supportrar – att det är människor som av olika anledningar kräver att då stanna i sin egen skenvärld, som är så rädda för verkligheten att de måste leva i en fiktion?