MFF-Gefle: reflektioner
För andra hemmamatchen i rad tippar jag rätt resultat för MFF men har lika mycket tur som förra gången. Då skulle 3-0-segern varit 1-0, idag borde det blivit 3 istället för 1-0.
Det är inte så mycket att säga om matchen, förutom att MFF höll på attt släppa in ett mål efter 3 minuter. Annars dominerade de eftertryckligt. Ett par reflektioner.
Erik Johansson är inte så bra med bollen.
Albornoz första halvlek var inget bra: lika sålig den som han var bra i Göteborg. Han måste också lära sig slå in bollen på första tillslaget. När han håller på och dribbla så står sedan alla stilla och motståndarna har inga problem att nicka undan bollen när den väl kommer… Det blir som hörnor och MFF är fortfarande sämst i allsvenskan på hörnor. Till och med Barcelona är bättre på det, nja nästan i alla fall.
Simon Thern var grym, och så otroligt mycket han sprang. Men framförallt har han den där internationella steget som gör att han kan öka tempot och löpa ifrån alla allsvenskan mittfältare, med boll. Utom May Mahlangu.
MFF:s anfallsspel bygger på att forward och offensiva mittfältare möter boll. När de inte gör det, som i första halvleks första hälft blir det väldigt fantailöst och Markus Halsti hamnar alltid med bollen mitt på motståndarnas planhalva utan att riktigt veta vad hans skall göra av den där tingesten.
Molins var knappast värt ett godkänt betyg men det får han säkert ändå. Molins är älskad av många, dock inte av Gud den här lördagen.
Tycker Emil Forsberg, undantaget två tre bra saker var dålig. Speciellt defensivt ligger han nästan alltid fel i position och har noll samarbete med Ricardinho. Hade den senare kunnat styra Emil så vore det bra men Ricardinho är inte själv så speciellt defensivt solid i sitt tänk. Simon Kroon var oerhört mycket bättre än Forsberg och har liksom Thern det där underbara löpsteet med boll. Han verkar bäst när han får spela till höger på mittfälte och vandra innåt.
Hade velat se mer av Rakip. Gillar hans taijming och attityd.
Emil Hedvall inledde väldigt svagt men spelade upp sig efter att ha räddat en frispark med ansiktet. Otraditionellt. Han tog det han skulle och var nästan chanslös på målet. Men inte helt – en nick som går ovanför huvudet på en från sex. sju meter bör man var på, i allsvenskan.
Aldrig sätt någon spela så konsekvent på spelare och aldrig bollen som GIF:s innermittfältare Marcus Hansson. Han sprang rakt på motståndarna och tog sedan bollen. Domare Martin Hansson köpte det, varje gång. Märkligt.
About this entry
You’re currently reading “MFF-Gefle: reflektioner,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- april 12, 2014 / 18:43
- Kategori:
- Domare, Gefle IF, MFF, Mittfältare
- Etiketter:
- Albornoz, Emil Forsberg, Emil Hedvall, Marcus Hansson, Martin Hansson, May Mahlangu, Rakip, Simon Kroon, Simon Thern
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]