Sveket mot allsvenskan

Erik Hamrén har alltid envisats med att blunda hårt för allsvenskan. Han tar alltid hellre ut spelare i utländska klubbar oavsett i fall de är i form eller inte. Det senaste exemplet var Turkietproffset Johan Dahlin, som utan matcher på fem veckor gick direkt in i startelvan. Finns många andra exempel men inget är så tydligt som Hamrén och och SEF beslut att lägga två träningslandskamper mitt i allsvenskans mest intensiva period: mot Danmark 28 maj och Belgien 1 juni. I två matcher där det varit utmärkt att testa unga ambitiösa allsvenska spelare som ska bilda framtidens landslag blir det nu två matcher med trötta, utlandsanställda, omotiverade spelare.

Hade man som vanligt spelat en träningslandskamp mot nordisk motstånd runt 20 augusti hade beslutet varit mindre tokigt. Istället blir nu det enda sättet för nya spelare att slå sig in i truppen/laget  en match mot Estland den 4 september, fyra dagar före EM-kvalpremiären mot Österrike. Då kommer Hamrén definitivt inte testa några lovande inhemska spelare.

Det tjatas mycket i alla sammanhang om att allsvenskan för att bli bättre måste behålla sina unga spelare, att juniorer och lovande spelare på gränsen mellan tonår och landslag ska stanna istället för att gå utomlands. De signaler de ansvariga sänder är dock de rakt motsatta – ju förr du flyttar utomlands desto större chans att du får en kram av Erik Hamrén.

SVFF och SEF motiverar beslutet med att man nu ”får ihop allsvenskan på ett vettigt sätt”  och att ”svensk fotboll tjänar på detta”. Något som inte varit fallet ifall man flyttat några allsvenska matcher, enligt landslagschefen Lasse Richt. Det är ett i mitt tycke horribelt beslut på felaktiga grunder men det är logiskt med tanke på hur illa som allsvenskans varumärke behandlas även i övrigt.