Simovic och ”inläggsskugga”

”Han är ju ett vapen, även defensivt”, sa Åke Unger i CMore och syftade på Robin Simovic. Ifall Unger menade att han nickade så dåligt att Elfsborg kunde utnyttja det eller han syftade på Simovic längd vet jag inte men taskigt var det under alla omständigheter. När jag själv ser en höjdboll närma sig Robin Simovic och han inte hinner ta sig in i ””inläggsskugga” tänker jag på en saga om den snälle och fege jätten. Lite som Shrenk – han ser farlig ut men är snäll och fullkomligt ofarlig.

Jag skrev om det här mycket förra våren – hur usel Simovic är i huvudspelet i förhållande till sin längd. Hur han bara föstes bort och ifall han ändå fick gå upp ostört så feltaijmade han upphoppet. Eller nickade bollen med samma skrämmande dåliga teknik som Pontus Jansson har i motståndarnas straffområde – det är väldig skillnad på att nicka bort en boll och att försöka nicka den mot mål.

Man tänker gärna att ett lag som ligger under och plockar in en kille på 198 cm ska mata höga inlägg mot motståndarna straffområde. HIF gör aldrig det eftersom de vet att Simovics huvudspel snarast är en belastning. Men förutsättningarna finns där i form av 198 cm och en hyfsad teknik, med fötterna. Simovic är överraskande bra på direktskarvningar med fötterna, varför inte med huvudet?  Men så länge ingen vågar säga något så lever myten om Simovics ”vapen” vidare. Det är lite genant för svensk sportjournalistik.