ÖFK -boken – recension och redaktörsjobbet

I vintras var jag redaktör för en väldigt annorlunda bok, en bok rent eljest som de säger i Jämtland. 45 människor i Östersunds FK skrev om sin resa dit, och ibland vägen därifrån.Ordföranden, tränarna, kansliet, loungvärdinnan och en massa spelare  skrev. Vissa av dem otroligt bra, den dagen Jonas Desai vill berätta mer kommer hans berättelser ges ut  på något av de stora förlagen. Så begåvad är han, även som författare.  Andra behövde mer hjälp att formulera sig eller hitta det som var deras berättelse. För alla  människor bär på en riktigt bra och läsvärd berättelse det gäller bara att locka fram den, vilket inte alltid var helt lätt. Fast nästan alla texter blev bra, riktigt bra. Förutom att skapa ett läsvärt, litterärt språk är det min viktigaste redaktörsuppgift.

Ett par av spelarna lämnade föräldrahemmet när de var sex, sju år för att hamna på en akademi någonstans i Ghana, till exempel den som David Accram i Helsingborgs IF  har gått. Hans kompisar där och i ÖFK berättar nu hur det är och hur man hamnar i Östersund.

Thomas Boakye, vars korsband rök i förra veckan, var den förste som lämnade en text. Thomas skrev som om han var 40 år fyllda, han blir 21 den 10:e maj. Det var 20 000 tecken lång och ganska oredigerad om man så säger. Men det fanns något där, förutom en fascinerande berättelsen fanns där mycket stolthet och glädje.

Jag föreslog annan disposition, strykningar, förklaringar och förändringar ned till komman samtidigt som jag  planterade idéer om hur texten kunde utvecklas  – vi, jag och ÖFK-författaren, genomförde det i cirka 30 av de 45 texterna. När jag läste vad Thomas skrivit insåg jag att min bild av Ghana var felaktig. Jag tänkte på det som ett fattigt afrikanskt land  där fotbollen var enda chansen till ett drägligt liv, den bild vi matas med överallt.

Få ghananer tigger och svälter för Ghana är även ett verkligt rikt land, har stora fyndigheter av olja, guld och en stor medelklass som har mat på bordet, mobiltelefon och kanske en dator. Ghana har dock också en omfattande korruption, minst en femtedel av alla statens inkomster försvinner ”spårlöst”, enligt en FN-organs undersökning. Så jag bad Thomas skriva mer om Ghana och det gjorde han, 15 000 tecken turistguidesliknande tecken. Det kortades betydligt, och Thomas var inte helt glad över det men insåg också att det finns gränser för stolthetens uttryck. Det är glädjande att recensenten i Länstidningen gillade det här även om hon var besviken på att jag inte översatte allt. Jag ville helt enkelt ge en annan mindre lång och mer lättläst version av Thomas berättelse och ifall man blir intresserad är den engelska texten ett bonus. Och tack till Olov Hyllienmark för grammatisk koll av den engelska texten. Det behövdes för varken jag eller Thomas är några den engelska grammatikens wizards…

Så rök Thomas korsband, den första större skada han råkat ut för. Och Östersunds FK ligger sist i Superettan efter tre rejäla förluster och en oavgjord match mot serieledarna…  Men det är bra en bild vi har av tabellen och verkligheten är alltid en annan. Som att ÖFK i går spelade ganska galet första halvtimmen och att en enskild spelarens misstag orsakade alla baklängesmålen. Dessutom var, om jag räknade rätt, enbart två spelare med i laget som avslutade förra säsongen. Det säger mycket om dels omsättning av spelare och dels om alla skador som ÖFK råkat ut för – igår hade de enbart tre utespelare på bänken. Fler friska finns inte i 27-mannatruppen.