Dålig match med rätt vinnare

För ovanlighetens skull var det inte svårt att välja lag i ett möte HIF-MFF. Förutsättningarna inför dagens cupmöte var att MFF är klara för CL och leder allsvenskan medan HIF behöver en framgång efter en på alla plan bedrövlig säsongsinledning.

HIF spelade ungefär så bra man kan, MFF ganska dåligt. Frånvaron av Halsti och Molins kan inte MFF hantera.

Khalili är en duktig passningsspelare men borde inte hålla på med sådan skit som ryggknuffar på motståndare utan balans. Sånt ska bort inom fotbollen och det är pinsamt att Hansson och hans gäng av AD:ar inte läser det. Oc hflera av de åtta varningarna var löjliga. Det var inte VM-formen Hansson visade!

Kalle Johansson uppträdde lugnt och klokt. Tillsammans med Peter Larsson var de trygga och matchens stora behållning. Pär Hansson gjorde flera avgörande räddningar på ”närskott”men sanning att säga var det inga svåra prov: tama avslut rakt på kropp eller fötter. Men han gick ut och plockade en boll i slutet på ett övertygande sätt. Det gladde mig. Mer sånt Pär!

Emil Krafths kräftgång fortsätter. Sadiku var väldigt bra men lite väl nonchanlant och arrogant ibland. En arrogans som bara överträffas av Ricardinhos.

Accam är bra men ingen avslutare. Nu gjorde han likadant mot Olsen som mot Asper på Olympia – tåar/bredsidar bollen mellan benen. Olsen borde ha läst på och tagit det avslutet.

Tycker dessutom att Olsen borde räddat även första målet eftersom han inte är skymd utan börjar sidledsförflyttningen men till fots. Han räknar med att bollen ska gå utanför men blir sedan osäker och gör ett mellanting mellan att slänga sig och inte.

Ett annat stort problem är att Erik Johansson absolut inte är en innermittfältare när MFF har bollen. Man plockar bort Thern och Erik Johansson springer omkring utan att rikta veta var han ska vara och är väldigt dålig med boll.

Pawel Chibicki – varför är han med i MFF:s trupp över huvudtaget? Han är bra på att springa och fick ett fantastisk läge fem minuter före slut och träffar bollen helt snett – fem meter framför målet. Jag har faktiskt aldrig sett honom göra något bra i en match. På träning, ja men aldrig under hans inhopp.

Emil Forsberg ser bättre och bättre ut, inte enbart för att han mötte den formsvackande Krafth. Ja, i alla fall offensivt när han får utmana.

Rakip, tycker det är synd att han fått så stort ansvar när han inte är mogen för det. Och hans löpning mot Accam vid 2-0-målet var rena pojklagsagerandet.

Staffan Lindeborg lyckades blanda ihop de båda lagen flera gånger, sa tokigheter, ständiga upprepningar av ointressanta fakta och axlande Bosse Hanssons statistikarv med uppenbar passion. Det är en sak att han fortfarande inte förstår fotboll efter 40 år i yrket men nu börjar han tyvärr även kännas lite gagig. Tack gode Gud för Markus Johannesson.

Och så bengalerna… Det är så pinsamt att jag struntar i att kommentera det. Det var säkert Djurgårdarnas fel det också.