Klassisk gubbvarning på Croneman

Johan Croneman kan vara intressant och nästan briljant, speciellt som filmkritiker. Han kan också vara oerhört dryg, gnällig och gubbig. Som idag när han gnäller på HIF:s bengalbrännarei sin krönika om TV-sport i DN.

Det går naturligtvis inte att försvara: det orsakade ett 10 minuter långt spelavbrott, brandkåren tvingades upp och släcka och framförallt var det ju just HIF som skulle visa vilka fina supportrar de egentligen har. Så kritik mot de här bengalerna är fullt berättigad men gnäll och överdrifter…

Det är en klassisk konflikt mellan den äldre mannen som de unga männen inte längre lyssnar på honom. En konflikt som alltid funnits, alltid kommer finnas men som är alltför pinsam för DN:sportsidor tycker jag. Det är så tydligt att Croneman känner den äldre mannens indignation över vad de yngre gör och som han inte längre kan vara delaktig i. Det stör honom och det stör honom att han inget förstår och att samhället är så tolerant och slapphänt, underförstått det var inte samhället när han var ung i början av 70-talet då gubbar i DN förfasade sig över demonstrationer som urartade, om vänsterextremism, terrorattentant, ett par ambassadmord i Stockholm, flygkapningar på Bulltofta och den allsvenska historiens enda verkligt allvarliga planinvasion (Örebro SK –IFK Göteborg).

Kanske hade Johan inte heller velat vara delaktig i gemenskapen på en bortaläktare när han var 20 år (hans idrottsintresse kom sent i tryck) men de gubbiga överdrifterna stör mig. Så här skriver han vilket säkert lovordas av andra gubbar i olika åldrar runt om i Sverige nu och med den sak gemensamt – de går förmodligen sällan på fotboll. Troligtvis är många av dem också politiker…

”De struntar högaktningsfullt i sina klubbar, spelare, polisen, barnfamiljer. Det är bara fråga om makt /../ De här snubbar älskar sina hemliga sällskap och triggas av att vi andra blir rädda. Man undrar ju hur och när de så totalt tog över fotbollen. Finns det något nöje kvar över huvudtaget i att se allsvensk fotboll.”

Först skrämseltaktiken: barnfamiljer när kom den konflikten mellan bengaler och barnfamiljer? De som bränner bengaler och anordnar andra tifon är i princip inte de som slåss. På vilket sätt har ”de” (bengalbrännarna?) ”tagit över fotbollen. Jag uppfattar det inte så. Bengaler ska inte störa pågående match men av årets cirka 80 matcher, hur många har blivit avbrutna? Fyra? Fem?

Ifall Johan nu ifrågasätter om det finns anledning att över huvudtaget se fotboll (TV-fotboll i Johans fall) så är det väl bara att byta kanal. Då slipper du ondgöra dig över allsvensk fotboll i din krönika utan kan fortsätta hylla snooker och deras klädkod samt den fina, oproblematiska sporten proffscykling för som du skriver idag om kommande tv-sändningar i de två ”sporterna”: ”vad ska vi då med några andra sportsändningar att göra?”

Eller Johan, så stänger du av TV-snookern ( i alla fall då och då) och kommer in i matchen!

 

 


About this entry