Heroiskt krampmål avgjorde

Strumporna var redan nedhassade, så fort han fick en chans stretchade han båda vaderna för de sista tio  minuterna av övertiden skulle Thomas Müller bara spela. Alla Bayerns byten i cupfinalen mot Dortmund var gjorda och dessutom är han en av de fem straffskyttarna ifall motståndarna skulle kvittera men det var jobbigt att springa. Så han joggade omkring i en defensiv mittfältsposition och försökte spela enkelt och smart.

Fem minuter kvar när får Bayern en omställning efter en Dorrtmundhörna och Thomas kutar iväg på den tomma högersidan får passningen ett par meter in på motståndarnas planhalva och de först 10-15 meterna går ganska bra men sedan ser det ut som om Thomas nästan stannar fast benen fortfarande rör sig, en försvarare kommer snabbt i kapp men Thomas skär in rakt framför honom och får därigenom en kraftig knuff rakt in i straffområdet.

Så plötsligt är Thomas framme, mot den alltid stående fantommålvakten Weidenfeller som räddat ett friläge av Robben med ansiktet i första halvlek och bara tre minuter tidigare i förlängningen räddad med bröstet då Robben återigen försökt chippa bollen över honom. Ska Thomas skjuta, chippa kan han över huvudtaget? Så han fintar, viker upp höger höft som om han skulle bredsida i bortre men slår bollen förbi Weidenfeller  snett ned mot kortlinjen. Det går inte snabbt men Weidenfeller är ännu långsammare och så är det  tomt mål och en Weidenfeller som inte slänger sig utan glider i en eventuell benparad för uppebarligen får han inte kasta sig någonsin i en mot en.Thomas vansinnesskriker ut sin lycka samtidigt som han sjunker ihop i gräset  och snart har resten av Bayerns spelare och ledare över sig.  Det var en oerhört viktig seger för ett vinnande men kritiserat lag.

I slowmotionreprisen ser man hur ur oerhört spända och strama Thomas vader är. De ser ut att kunna gå av hela tiden. Han har säkert krampat de senaste 30 meterna men ändå fortsatt springa. Det påminner lite om den tyske brottaren som låg i brygga i 90 sekunder i finalen i OS-84. De gör till och med ont att se dem det är när sportt är som allra finast,  sportens essens.