Sämsta straffarna

Det smärtar mig att skriva men jag har nog inte sett ett elitlag slå sämre straffar än Östersunds FK.

Det kan vara så att de första straffläggarna alla är skadade och att man, Graham Potter, sedan inte tänkt så mycket på det. Han borde ha gjort det.

Det började med att Emir Smajic slog en straff mot Varberg mot den erfarne Joakim Wulff. Emir trodde kanske att han fintat Wulff och bredsidade lite till vänster, utan kraft och nästan mitt i målet.  Jag ser ingen annan förklaring. Wulff hade inte behövt kasta sig.

Mot Degerfors borta fick ÖFK två straffar. 21-årige Jamie Hopcutt är uppenbarligen förste straffläggare. Han slog en straff som han var 21 år, högerfotad och oerfaren: lågt till vänster och utan att maskera avslutet. Unge men erfarne August Strömberg hade inga problem att läsa straffen och gick rätt men gick så tidigt att han inte hann dra tillbaka de armar och händer som hade siktat mot stolproten. Strömberg hade båda händerna på bollen men den gled under armhålan på honom. Ett tecken på att straffen är så dålig att den är svår att blocka. Jag vet, jag släppte in en likadan straff på Jämtkraft Arena i höstas.

ÖFK och Jamie Hopcutt fick i andra halvlek en ny chans, nu med konsekvensen att man gjorde 3-0 och stängde matchen. Hopcutt använde samma ansats, samma fotisättning och pendling och slog straffen ungefär lika hårt, åt vänster men nu ännu närmare mitten av målet. Strömberg var naturligtvis där, det var en straff skriven i blindskrift.

Jamie är ung och ska inte skuldbeläggas. Istället måste man ifrågasätta Graham Potters val av straffläggare. Emir hade uppenbarligen inte det som krävs av en straffskytt. Och inte heller Jamie. Har man inte tränat straffar nu när Emir är skadad? Och om man gjort det, var det så klokt att låta så pass oerfarna spelare ta straffarna? Det är en sak att vilja ta en straff men det är en annan sak att göra mål.

Nu kostade det här ÖFK två poäng och det borde ha varit tre förlorade poäng för dels skulle ingen av straffarna egentligen gått i mål och dels vände matchen totalt efter straffmissen. En minut efter missen reducerade Degerfors. Tio minuter senare hade man kvitterat, efter ännu en stor miss av målvakten Conor Ripley och Degerfors skapade tillräckligt med chanser för att vinna matchen ifall det inte vore för några bra blockar av mittbackarna.

Vad det här säger är att man inte ska underskatta straffars betydelse och att vara ung och oerfaren och förste straffskytt är väldigt kombination som borde vara mer ovanlig än vad den är.