Barças nya taktik och Jan Guillou

Vi sitter framför radion jag och min katalanske vän och lyssnar. Det känns lite som i Jan Guillous nya bok om andra världskriget där de jämnt sitter och lyssnar på radion, efter nyheter, efter musik. Man är nära, stilla, rösterna är allt och resten är tystnad.

Nu sitter vi framför datorn och lyssnade på en diskussion om Barças taktik det kommande spelåret. Dessvärre på katalanska men jag förstår att man slog fast att det blir en trebacklinje, två sittande mittfältare, två yttrar, att Messi kommer spela centralt men tillbakadraget och att Suarez och Neymar blir rena forwards.

Till detta bör fogas kommentarer.

Som att trebacklinjen med Pique, Matiheu och Vermaleen delsvis är skapad för att man inte längre har en målvakt som kan spela som släpande mittback. Plus det faktum att ens ytterbackar är dåliga på att försvara. Bättre då att släppa kanterna där det är svårt att göra mål och fokusera centralt. Dessutom är både Vermaalen och Mathieu väldigt snabba.

Busquets och Mascherano kan spela där framför. Dani Alves, alternativt Pedro, och Jordi Alba, alternativt Mathieu, kan vara yttrar likt de i en 3-5-2-uppställning. Och så de tre estrellas som inte ska behöva förvara.

En vän av ordningen frågar sig här: Xavi? Iniesta? Raketic?

Jo det är ett problem. Jag börjar med att plocka bort Mascherano som är överflödig ifall man inte möter Bayern eller Madrid borta. I hans ställe ska en av dessa tre passningsspelare in. Jag kan också tänka mig att man sätter Mascherano i trebacklinjen men att han där har samma roll som Busquets men ligger kanske lite längre. I så fall slipper Messi att sjunka ner och fördela bollar.

De tre där uppe är naturligtvis ”opetbara” men jag skulle beskriva deras positioner inte med boll utan istället utan boll. Inge nav de här tre kommer göra något defensivt jobb på egen planhalva. Alltså är de forward. Det blir då tydligare att taktiken inte är 3-2-2-2-1, speciellt som man ca 70 preocent av tiden kommer stå på motståndarnas planhalva vars positioner och bättre beskrivs i sidled än i djupled. Alltså blir det 3-4-3.

Frågor på det?

Delofeu som jag räknar som en ren forward har dissats av Luis Enrique för att han inte försvarar tillräckligt bra. Alltså ses han som ytter och lånas ut vilket jag tycker är orättvist. Forward istället för Suarez blir den aggressive, Luis Enrique-like Rafinha Alcántara, Thiagos lillebror.

Vi stänger av datorn och börjar prata hemresa och matcher. Om hur mycket klubben och staden tjänar på alla fotbollssupportrar som inte bar köper tröjor och dyra enskilda entrébiljetter utan även allt annat. Kanske 5-6 000, vid varje hemmamatch. Det är väldigt mycket pengar. Själv avböjde jag vänligt men bestämt Barças nya tröja som present. Det finns trots allt gränser för min kärlek och idet här fallet stavas det Qatar. Som alternativ föreslog jag det katalanska landslagslinnet i basket men den fanns inte i någon affär…

Det är som i Guillous romaner – allt är nytt fast det upprepas. Eller tvärtom kanske?


About this entry