Licenser och lögner

Sverige är världbäst, på dubbelmoral. Speciellt när det gäller skatter. Å ena sidan har vi höga inkomstskatter, å andra sidan har vi världens lägsta företagsskatter. Det är f ö arbetarpartiets uppfinning. Å ena sidan har vi regler och licenser som ska göra att klubbar inte kan missköta ekonomin, å andra sidan har vi så många kryphål så att alla klarar sig och gör de inte det så hjälper kommunen eller i sista hand staten till. I svensk elitidrott är nästan alla klubbar på obestånd men officiellt är det i princip ingen som har​ missköter​ ekonomi.

Å ena sidan är alla stora lagsporter professionaliserade och bolagiserade, å andra sidan får inte de enskilda bolagen låtsas om att de är bolag utan är istället ideellt drivande idrottsklubbar. Ibland frontalkrockar det: som när MFF nu borde tvingas skatta bort cirka 25 procent av prispengarna i CL. Inte kul men fullt logiskt – ifall det nu blir verklighet. MFF har vid flera tillfällen tidigare klarat sig undan skattemål på ett mirakulöst sätt – som när t ex domstolen konstaterade att det var fullt rimligt att Robert Prytz och hans familj levde på de 4 000 i månaden som MFF betalde – det måste inte finnas några andra ersättningar till Prytz för att han spelade fotboll för MFF i slutet av 80-talet. Så nära man kan komma en ideelt spelade professionellt.

Enligt SvFF får Ängelholms FF spela även resten av Superettansäsongen eftersom de klarat kraven för elitlicens – de har inga skulder till andra klubbar i samma serie. Det är en absurd idé som visar hur naivt och ekonomiskt oskuldsfullt förbundet tänker.

Att ÄFF inte kunnat betala ut löner till spelarna struntar SvFF i. Det har uppenbarligen inget med de ekonomiska möjligheterna att driva en fotbollsförening att göra. Kan inte ÄFF betala lönerna går de i konkurs, hela Sverige får betala lönerna i tre månader och sedan kan ÄFF skulder bli föremål för en ackordsuppgörelse varefter klubben kan återuppstå i Superettan, likt Leksand.

Jag förstår att det är ett slags rättviseperspektiv men faktum kvarstår att ÄFF har levt cirka 2 miljoner över sina tillgångar. Är det rättvist? Ifall en klubb går upp eller klara sig kvar tack vare att man, som Tyresö FF gjorde, kontrakterar ett par stjärnor för en månad eller två och sedan låter staten betala – är det rättvist?

Är det rättvist att klubben kanske förlorar alal sina A-lagsspelare, tvingas slutföra serien med juniorer, får stryk tvåsiffrigt i varje match och kanske indirekt avgör serien – inte ens Östersunds FK hade torskat två raka och tappat sex poäng mot ett lag juniorer?

Ett par mil från Ängelholm håller Krubban, Lunds BK, p åatt gå i konkurs. Förra hösten klarade de att betal ut lönerna genom att inte betala in startavgifterna för ungdomssektionen. ÄFF verkar ha gjort likadant, en innebandyklubb från Sundsvall i Elitserien har gjort samma sak – man struntar i att betala för ungdomarna för det är inte lika lätt för utomstående att kräva de pengarna.

Det är cyniskt, djupt omoraliskt men en realitet i svensk elitidrott 2014. Och det är inte klubbarnas fel, och egentligen inte heller dess ledares utan ytterst Karl-Erik Nilsson och de andra i Idrottssverige som bestämmer reglerna.