Fotboll som förevändning för hat

Jag vet inte vad UEFA tänkte på men att Serbien möter Albanien, fungerar inte – hur fotbollshumanistisk man än vill vara. UEFA riggar lottningen så att Spanien inte får möta Gibraltar – hur i hela friden kan de då tillåta Serbien och Albanien i samma grupp?

Det blir inte bättre av att svenska tidningar, som Aftonbladet och Sydsvenskan, helt okritiskt köper vad den serbiska propagandan trumpetar ut.

I dag har vi kunnat läsa att den där drönaren som utlöste problemet var handstyrd av den albanske premiärministerns son från en VIP-lounge. Öhhh…. En tidning har ansvar för vad den trycker, den kan inte bara trycka vad som helst och sedan skylla på andra. Exakt hur trovärdigt är den här uppgiften? Däremot är det sant att han greps, förmodligen ytterligare en serbisk provokation.

Jag har sett en del klipp från matchen och före matchen. När Albaniens nationalsång spelas buar inte enbart hela publiken utan även flera av de serbiska spelarna. Redan där borde tillställningen avbrutits av den engelske domaren.

Under matchen gång bombaderades de albanska spelarna och ledarna konstat med flaskor och andra inkastade föremål. Drönaren med flaggan var bara det som fick droppen att rinna över, att spelarna började slåss.

Själva den incidenten är inte speciellt intressant – flaggorna har inte på plan att göra, de serbiska spelarna hade sin fulla rätt att kasta bort den. Men resten – angreppen, sparkarna, hatet och det faktum att serbiska spelare, ledare och matchvärdar försöker elda upp publiken ytterligare… …i fall albanerna inte flytt hade de kunnat sluta väldigt, väldigt illa. Att de flesta serbiska spelarna inte förstod att de hade till uppgift att skydda sina motståndare, att de borde gått av planen tillsammans med sina fotbollskamrater tycker jag borde kosta dem dyrt. Jag förstår faktiskt inte hur Serbien ska kunna vara kvar i turneringen eftersom serbisk nationalism återigen helt sonika kidnappade ett stort idrottsevent.


About this entry