En märklig El Clásico

De senste tio åren har jag sällan eller aldrig känt att Madrid varit överlägset F C Barcelona. Det har funnits mindre viktiga matcher i cupen eller i ligan som av olika anledningar mist sin storhet men rent spelmässigt, på pappret, har inte Madrid känts som ett större hot sedan Loa Galaxticos glansdagar i början av millenniet. Före Rijkhard, före Henrik Larsson,

Efter det har jag aldrig varit orolig för att Barça ska förlora stort, förlora inte enbart tre poäng utan initivatet i ligan, självförtroendet som lag. Men nu gör jag det. Nu, när Barça gjort sin bästa ligastart genom tiderna med 25 poäng av 27 möjliga och 22-0 i målskillnad.

Anledningen är att jag inte tycker Barça sett så bra ut. Trots alla segrarna. Framförallt inte defensivt. Det låter tokigt men det är så. Pique har inte varit bra, Mathieu har ibland gjort enkla misstag och jag räknar varken Bravo eller CL-målvakten Ter Stiegen som världens tio bästa målvakter.

De defensiva brister som fanns finns kvar men istället för att ha släppt in te, fyra mål har stolpe och ribba och obegripligt dåliga avslut räddat Barça från baklängesmål. Nu spelar troligtvis Marcherano istället för Pique men det finns ändå problem. Som att Dani Alves är Dani Alves.

Samtidigt tycker jag inte att Messi och Neymar var så bra. Visst blixtrar deras genialitet ibland men ofta är det ganska krampaktigt. De tar alltför stort ansvar och dribblar alltför mycket mot ett lågt försvar. Jag har inte sett ”den gamle” Messi än. Neymar försvinner ibland helt ur matcherna när man spelar medvetet fult mot honom och psykar bort brassen. Jo, ibland har de sett fantastiskt ut, som om de börjat förstå varandra löpvägar och intensioner. Som mot Eibar hemma, eller vid 4-0 mot ett uppgivet motståndarlag.

Det Madrid jag sett har imponerat. Inte så mycket defensivt som offensivt. Trots avsaknaden av DiMaria. Den nye colombianen James Rodriguez verkar ha accepterat en statistroll den här säsongen och det blir vackra mål och många mål.

Det finns två förmildrande faktorer. Att Madrid utklassar Liverpool på Anfield betyder att de har ett gigantiskt självförtroende, kanske lite väl högt. Hade de förlorat tror jag de hade blivit farligare, på hemmaplan, revanschlystna, mot vägg​en. Nu finns risk att de redan känner sig som vinnare.

Att staden Madrid får finbesök för andra gången på fyra dagar innebär att även ​om ​Barça förlorar så gör det inte så mycket –​ ​de har en hemmamatch kvar. Hade de förlorat hemma i oktober hade snackat om att ligan redan är förlorad startat. Men det blir inte 0-5 och Atletico kommer inte ha något med guldstriden att göra i år. Jag tror att de kan gå långt i Europa men kommer splittras i ligan av Cl och av skador. För truppen är tunn.

Det är en El Clásico jag tror Barça förlorar med 2-0! Allt annat ser jag som en framgång!


About this entry