De avgörande, taktiska, skillnaderna mellan Mou och Ancelotti

Mou gillade inte Iker Casillas. Han valde en sämre målvakt för att han inte kunde styra lagkaptenen exakt som han ville. Han tolererade inte oliktänkande.

En stor del av hemmapubliken gillar numera inte ​heller ​Iker Casillas. Det är egentligen värt en egen, förbluffande text om en publik, pinsamt identisk med en pöbel, ovärdig en klubb.​ ​

Culés gillar inte Iker Casillas.

Ancelotti gillar Iker Casillas. Iker Casillas räddning på Messis friläge till 2-0 räddade Real Madrid i går. Ifall bara ett enda moment i matchen var avgörande så var det när Casillas ohyggligt följdsamt glider med i sidled och gör en bandyräddning. Det som många målvaktstränare i dag förfäktar eftersom de anser att man ska stå eller slänga sig, inte agera som bandy- eller handbollsmålvakter och möta bollen och avslutarens fot med både händer och fötter.

Mou gillar handboll. Många som försvarar och så snabba omställningar. Ancelotti gillar fotboll på hela planen, bollinnehav är inget avskräckande för italienaren.

Mou gillade snabba omställningar men hade problem med att

A. få upp tillräckligt många spelare. Vanligtvis var det Cristiano Ronaldo mot två, tre motståndare.

B. Hade svårt med ”förstapasset” det vill säga den första passningen som skär genom motståndarnas ini​tiala press. Det som är fundamentalt vid snabba omställningar i basket – hur bra passare är den som först tar bollen, vanligtvis en returtagare. Kan man själv slå passni​n​gen eller måste han passa en liten mer passningsskicklig lagkamrat och troligtvis fördärva möjligheten till snabbt uppspel? Barcelona brukade och brukar vara bra på att återerövra bollen. Madrid hade inga problem med det i går. Dels för att man har flera spelare som försvarar högre. Mou hade Pepe som central mittfältare framföra backlinjen och han är ingen bra passnings​s​pelare. Så det blev antingen ​” onyanserat ​tjong​”​ upp mot portugisen eller ett par passningar i sidled före den långa.

Ancelotti har framförallt Toni, tysken som Barça ratade. Han slår de här förstapassen i djupled, till en mötande Benzema eller Christiano Ronaldo. Eller James Rodriguez. Och han gör det perfekt, rakt upp på fötterna 20 meter upp i banan. Därför kan Madrid anfalla med tre, fyra spelare mot vanligtvis en eller två under Mou. MFF vill spela på samma sätt. Deras Toni heter Adu.

När jag kommer tillbaka från träningen ska jag skriva om Luis Enriques misstag.