Bäst i allsvenskan, bredvid plan

Bäste tränare, övre halvan: Åge Hareide

Han kom inte till dukat bord. En eventuell mätt hemvändare, en förlorad målvakt och sedan även förlorad mittback och högerback. Varefter Molins och Thern, vårens två bästa spelare gick sönder. Att under de omständigheterna kvalificera sig till Champions Leeuage (visserligen väldigt tursamt) och ta ett nytt guld är oerhört starkt. Kanske hade även de två skadorna en bra effekt liksom att det kanske var bra att bosmanspelaren Pontus Jansson försvann – speciellt som han under våren var ganska dålig. Att alla motgångar stärkte laget och förnyade och föryngrade. De spelare som plockats in: Tinnerholm, Hammar, Kiese Thelin och Adu tillhör nyckelspelarna. Det är oerhört bra gjort av Hareide.

Bäste tränare, nedre halvan: Henrik Larsson.

Jag gör en kungspudel och salutera Henrik. Trodde aldrig han skulle få ihop det, få ett gäng superettanspelare att faktiskt spela sig kvar i allsvenskan. Det säger en del om vilken usel klass och hur vansinnigt det är med 16 lag men framförallt har Henrik fått dem att spela och vinna och förlora som ett lag. Imponerande. Lika imponerande som det var dåligt att aldrig lyckas med Landskrona Bois trots stora resurser. Kanske är Henrik Larsson en tränare som ska arbeta med underdogs och inte ha bra förutsättningar och stora förväntningar.

Bästa organisation: MFF

Värvat klokt och bra. Lyckades med lite hjälp styra undan blindskär som Bosmanspelare och styrelsebeslut att inte stödja en protest mot våldet. Har värvat klokt och bra utom kanske Agon Mehmeti men det var kanske inte tränarens beslut utan organisationens/styrelsens.

Robin Olsen var inte landslagsmässig i IFK Klagshamn. Tinnerholm Ok men inte mer i Åtvidaberg. Ingen såg en landslagsback i Erik Johansson ( jag gör visserligen fortfarande det inte men va fan –det är en bra värvning). Emil Forsberg gjorde inte mig glad i Giffarna med dåliga långskott och dåligt självförtroende men nu är han i landslaget. Kiese Thelin kan bli landslagsman om utvecklingen fortsätter. Adu är lagets kanske viktigste spelare. Det är ett oerhört gott betyg till organisationen. Och så kanske den allra bästa värvningen: Åge Hareide. Lite över 60 med ett aningen skamfilat CV såg han inte ut som en drömvärvning. Motivering se ovan.

Bästa publik: AIK

Störst är inte alltid bäst men jag tycker nog att AIK förtjänar titeln. De har mer bortafölje än MFF även om MFF är imponerande nära, speciellt som MFF inte alls har lika många supportrar ”på bygden”. Tifomässigt känns de jämnstarka och MFF vinner naturligtvis vad det gäller inramning och sammansättning tack vare att de har en egen kortsida och inramningen är så mycket bättre på Swedbank än på Friends. Däremot tycker jag att en del hemmamatcher i mitten av säsongen borde kunnat ha dragit mer publik än 9 -10 000 när det är sommar, varmt och man leder serien. Dessutom är vissa läktarsektioner pinsamt tysta.