Celtic – Celtic ( och inget lag bar the Hoops)

Av någon anledning möts sällan de brittiska öarnas lag varandra i fotbollskval. Andra länder verkar ha en vana att nästan alltid hamna i samma grupp (Holland och Tjeckien) (Sverige och Danmark, Österrike och Portugal) e t c .

Därför var gårdagens Skottland​ – ​Irland märklig på många sätt​, det var en Celtic – Celtic-match​ utan speciellt många celticspelare. Man spelade på Celtic Park, båda landslagen leddes av före detta celticmanagers och det sjöngs ”Fields Of Ahlteray” på läktaren – ungefär som en vanlig celticmatch förutom att en del av den probrittiska hemmapublik som vågat sig dit då buade. Vilket jag tror enbart innebar att nästan hela publiken sjöng samma sång.

Jag minns när jag gick ung och naiv gick och ställde mig i en nyinköpt Celtictröja i den skotska klacken på EM-kampen Holland –
​Skottland på Nya Ullevi 1992. En match som andra enbart minns för att en blond, kvinnlig svensk polis fick pussar av killar i kilt. Själv fick jag efter matchen spottloskor och hot om misshandel av några rangerssupportrar i skotska landslagströjor!

Dessvärre är det två landslag som have fallen from grace. Båda spelade lika rakt och hektiskt med många närkamper och få dribblingar. Det var underhållande på sitt sätt men ganska usel och händelselös fotboll.

Så fick Skottland med 20 kvar ännu en vänsterhörna och alla spelarna ställde upp för att nicka. Shaun Maloney (jag minns fortfarande hans debut som 17-åring i Celtic) slog en kort hörna väggade en gång. Väggade två gånger mot en irländsk hörnuppställning som var helt stillastående och skruvade med högerinsida bollen långt i bortre burgaveln.

Ett väldigt vackert och enkelt mål. Som visar att det går att göra mål på hörnvarianter ifall man bara vågar ha lite fantasi och bryta mönster. Kanske en idé för två lag som aldrig åstadkommer något på av ett massivt hörnövertag: F C Barcelona och Malmö FF.