Idrottsvärldens mest djävulska idé / Rädslan för svaghet

Sätter du fler basketstraffar än Rajon, Shaq eller Nick? Säkert har du försökt några gånger, om inte annat så på gymnastiken i skolan. Satte du tre av tio, eller kanske fyra? Eller har du spelet basket och satte fem, sex?

Shaq, den väldige basketspelaren med säkert sju, åtta mästerskapsringar i NBA, han hånades mycket för att han inte kunde skjuta straffkast. Detta ansågs vara beviset för att han inte enbart var 218 cm och 130 kilo muskler utan även dum i huvudet. Motoriskt efterbliven, skämtade man. Lakers anställde den ene straffskyttecoachen efter den andre. Shaq provade ett tag att skjuta under ifrån. Inget hjälpte. Det utvecklades en försvarsmetod bland motståndarna att hela tiden foula Shaq. Sköt Kobe från långt håll blev det tre poäng, någon annan motståndare gjorde två poäng men fick Shaq skjuta två straffar blev det i bästa fall bara en poäng till Lakers. Shaq satte med andra ord aldrig mer än 50-60 procent av straffarna.

I Mitt Fantasylag i NBA har jag en kille som skjuter 28 procent. Han är ca 190 cm lång, väger väl 90 kilo och tjänar ganska exakt 90 miljoner svenska kronor om året på att spela basket. Han är en extremt duktig passare, leder assistligan, tar många returer och snor bollar, han bossar sitt lag på många sätt, även mentalt. Rajon Rondo är en intelligent basketspelare i Boston Celtics man han kan inte skjuta straffkast.

Hade jag inte berörts så negativt av det hade jag funnit det enbart fascinerande. Nu håller det på att utvecklas sig till en tragedi eftersom jag håller på att förlora min säkra ring på Rajon Rondos problem att skjuta straffar.

Rajon är 28 år, är pointguard, spelat åtta år i ligan och säter i år, efter 10-12 matcher 55% av trepoängarna, 45 av tvåpoängarna och, som sagt, 28 av straffkasten. Det har gått så långt att i förra matchen började motståndarna foula honom som de en gång foulade Shaq. Rajon satte 2 av 10.

I teorin borde Rajon skjuta i 7 eller 8 av de bollarna. Är han extremt duktig ligger han på 9 men Rajon kan inte hantera nerverna. Det är intressant för han är i alla övriga visuella delar en ledare och väldigt cool. Men så fort han blir ensam med bollen vid ”välgörenhetslinjen” börjar ”amygdala” (en lillhjärna av ångest i bakhuvudet) att hojta efter uppmärksamhet.

I den alldeles nyutkomna boken ”Rädslan för svaghet” Skriver idéhistorikern Sverker Sörlin om sin egen ångest och fobier. Han påstår att ångesten dödar ifall man inte kan hantera den. Själv botar han sig med ”kultur, berättar han i god morgon Världen. Det är naturligtvis bara förmätet strunt men ger perspektiv på Rajon Rondos dagliga dilemma. Vad ska Rajon göra där ensam vid linjen utan varken böcker eller en uppbygglig konstupplevelse framför ögonen utan bara denna jävla tomma korg och hårda obevekliga lilla ring.

Egentligen ska man inte ens skämta om det här området – det är ett av sportvärldens mest intrikata och djävulska påfund. Det går visserligen att jämföra med en fotbollsstraff men då blir du utvald, och vill du inte skjuta så slipper du. Rajon Rondo slipper aldrig, liksom Shaq, undan. Varken på planen eller utanför.

Låt oss trots allt hoppas att de inte slutar som Nick The Brick” Anderson – han som avgjorde NBA-finalen 1994, typ, genom att missa fyra raka straffar. Innan dess var han Anderson, efter det kallades han inget annat än ”Tegelstenen”. Han gick ner sig i FT-träsket, sjönk djupare och djupare innan han lade av i förtid som nyreligiös, djupt troende kristen och 23 procentig ”straffmissbrukare”.