Kollaps gav Bragdguld

Bragdguldsjuryn 2014 gjorde det svårt för sig. I de desperata försöken att belöna fina helsvenska skidflickor gav man guldet till de som misslyckats ganska rejält. För sanningen är ju den att två av de fyra i damernas stafettlag i längdåkning i Sotji inte åstadkom någon bragd alls. Istället åkte långt under sin förmåga – vari består den bragden?

Ida Ingmansdotter och framförallt Anna Haag var ju helt enkelt dåliga. Att som Haag på tredje sträckan tappa 25 sekunder på 5 kilometer är inget annat än en kollaps. Hon ​gick in i väggen, ​fick sjunde åktiden på sträckan och slog enbart ett par felvallade amatörer.

Bragden, den eventuella bragden, består i att Charlotte Kalla på sista sträcken tog in finskornas försprång och vann – DET är kanske en bragd men inte Anna Haags insats. Och inte heller att bli trea på en öppnings​s​träcka tycker jag är bragdartat. Så frågan är -​ ​om ​Kalla gjort ett lika bra lopp på t ex öppningsträckan men Anan Haag åkt sista och tagit sig in på bronsplats – hade tjejerna då varit aktuella för guld? Och ifall det inte varit det (de hade garanterat inte varit det) är det valören på medaljen/resultatet som avgör bragden och inte själva bragden/prestationen?

6 av de senaste 10 bragdgulden har gått till skidåkare – det är en dominans som annars inte återfinns någonstans utanför SVT:s Vinterstudio. I teorin kan ju alla svenska idrottare genomföra en bragd. I praktiken är det enbart några guldmedaljörer som kommer ifråga.

Jag tycker man ska lägga ned Bragdguldet. Eller låta Skidförbundet själva ta över förfarandet så att vi alla vinnarna garanterat är naturfina, blonda svenska skidkillar och tjejer!