Vilken ”kallaps”

Bragdguldets värde faller snabbare än rubelns. Har idag på morgon diskuterat SvD:s Bragdguld med två av de främsta Bragdguld-ologerna: Sune Sylven och Anders Lindblad.

De har försökt förklara hur de tror juryn har resonerat, att Anna Haags förlorade 25 sekunder och typ elfte åkturen inte var en kollaps utan en ganska hygglig insats. Dessutom påpekar de att andra lag belönats och alla har inte varit lika bra där.

Problemet med den jämförelsen är att det slutliga resultatet är själva bragden, som för bronslaget -94. Det är inte Dahlins insats i semifinalen, Svenssons deklamerande av Karin Boye eller Hedmans närvaro man belönade.

Stafettlagets resultat är inte en bragd. Kallas prestation är det. Jag tycker det är tragiskt att juryn nu har vidgat begreppet bragd till att inkludera allt, även en individuell kollaps. Ett klart fall av prisdoping.

Speciellt som så många svenska idrottare genomförde riktiga bragder, fast de åkte förstås inte skidor och ser så söta ut på bild.


About this entry