Dahlin och turkiska ligan
Jag har alltid intresserat mig för turkisk fotboll, ända sedan jag själv gästspelade i gamla turkiska Division 4 (typ). Min absolut mest häftiga ”påplan-upplevelse” var när jag hade en personlig hejaklack på ett par hundra killar (bara killar) bakom ryggen som taktfast genom hela andra halvlek ropade mitt turkiska artistnamn ”Buhot”. Det blev inte sämre av att de bar mig bort till omklädningsrummet, i ett turkisk bad, några smala gränder från planen på sina axlar. Det var svart av folk i gränderna, de ekade ”Buhot”, ”Buhot”. Alla ville kramas eller röra vid derbykungen, ja eller derbypaschan. Enligt en överenskommelse skrev jag bara autografer till lagkamraterna…
Jag tänker på det när det nu ryktas att Johan Dahlin är på väg tillbaka till MFF. Fast han spelade ju inte för en Istanbulklubb (Yesilmen footballers) utan för Genclerbirligi från Ankara. Har han blivit buren i guldstol genom små gränder där alla skriker ”Helge” (han heter Johan Helge överallt på klubbsidorna)?
Av de sex första matcherna under hösten spelade Johan 5 – klubben ligger sjua i ligan efer 16 omgångar, långt efter de ledande Istanbulklubbarna men man lirade 1-1- hemma mot ledande Galatasaray i går. Johan Helges agent, Cetinkaya, (säger i KvP )att det gått jättebra men klubben har på sin officiella hemsida inte uppdaterat matcherna ens med resultat sedan september vilket kanske inte känns så där superseriöst. Söker man på Svenska Fans turkiska sidor hittar man enbart snart två år gamla notiser om landslaget och en stor bild på Kemal Ataturk.
Jag tror inte Johan Dahlin är en sämre målvakt än när han åkte – men knappast bättre. Förhoppningsvis lite klokare, smartare, revanschsugen efter den lite genanta insatsen i landslaget. Är han lika bra som Robin Olsen? Nja… Har han chans att bli bättre än Robin Olsen? Nja…
Det handlar delvis om den groteskt uppförstorade turkiska självbilden – man är nästan bäst i världen, i allt: ”Om fem år kommer man att prata om den turkiska ligan”, säger Erkan Zengin (i Sportbladet) för snart två år sedan och Johan Flinks text är full av olika bevis för storheten som t ex mest våldsamma fansen, mest högljudda i decibel, en av världens vackrate huvudstäder, alla tjänar minst 5 miljoner SEK netto i Spüper Lig. Agenten Cetinkaya (knappast ett sanningsvittne i det här sammanhanget) och Zengin hävdar på fullt allvar att turkiska ligan är bättre än både Ligue 1 och Serie A.
Mot att Johan Helge stått alla de där andra matcherna talar väl det faktum att familjen (enligt Kvp) vantrivs i Ankara men väljer då Malmö. Laget har bara släppt in 17 mål så hade Johan Helge varit så grym borde rimligtvis andra klubbar i Europa varit intresserade. Eller så har han en värdelös agent… … jag vet verkligen inte men samtidigt gläds jag mycket över att Robin får chansen i en riktig liga och att han ersätts med den kanske mest lämpade att ersätta honom – ifall Petr Cech nu tror att familjen kommer trivas i Malmö…
För Johan Dahlin har knappast ”peakat” som toppmålvakt än! Ja, och förresten, inte jag heller…
About this entry
You’re currently reading “Dahlin och turkiska ligan,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- december 27, 2014 / 15:24
- Kategori:
- Magnus, Målvakter, MFF, Självrannsakan...
- Etiketter:
- Ankara, Cetinkaya, Genclerbirligi, Istanbul, Johan Dahlin, MFF, Robin Olsen, Turkiet, Yesilmen Footballers
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]