”Hylliganism”

Man kan tro att det är en ”januariöverrenkommelse”, något som direkt påverkar alla svenskar men vad som hänt är att en medioker engelsk fotbollsspelare beslutat att lämna sin klubb efter säsongen.

Sportbladet har åtta texter eller intervjuer om det här, 8! Och för att höras där måste ju alla bre på extra mycket – så att det man säger inte druknar i strömmen av skrikande falsettjournalistik, av onyanserade tokhyllningar. Det är en form av ”hylligansim”!

Erik Niva, en gång landets mest kloka och väldigt omdömesgill fotbollsexpert, hävdar att ”flera epoker i världsfotbollen nu dör”. Som om fotboll aldrig mer kommer bli detsamma. Bland annat menar Erik att Gerrard  är den siste stjärnan i världsfotbollen som är uppväxt i samma stad som han sedan spelat hela karriären i.  Erik vet att det här ju enbart är romantiserande nonsens.

Ta t e x Xavi – han är ju dessutom framgångsrik, vunnit massor titlar och tillhört världens allra bästa spealre. Flera av stjärnorna i Bayern München ( som också vunnit titlar)  är f d pojklagsspelare i München. Casillas har spelat i Madrid sedan 11 års ålder med flera med flera. Gerrard är i jämförelse blott en medioker engelsman tokhyllad i Skandinavien för att vi gillar engelska fotbollsspelare som är tuffa, tacklar och dricker öl. Men vad har han egentligen vunnit,  en CL-titel, Mjölkcupen?

Känns patetiskt!