Hughreysta Island

Visst känns det lite som SM-veckan nu, då när alla marginalidrotter har sina SM samtidigt, på samma ställe så att nån journalist faktiskt bryr sig, så att SVT tar public service–ansvar för de förbundssvaga och för RF-minoriteterna.

 

Att förlägga januarilandskampen och Handbolls-VM till samma ställe samtidigt var genialt. Jag har inte koll men jag förmodar att det blir andra semi-marginella idrottshändelser från gulfstaterna de kommande två veckorna: Friidrott? Europatouren i golf? Roadracing? Sportvagns-VM? Världscupen i konståkning?

 

I går spelade två av NBA-basketens sämsta lag i London. Bucks ledde 16-0 och spelade sedan av matchen mot Knicks. Skulle vi inte kunna lösa konstgräsproblematiken genom att helt enkelt utlokalisera de två första och två sista omgångarna i fotbollsallsvenskan till några gulfstater? Jo, damallsvenskan ska också…….ja just det. Funkar inte så bra. Fast Piteå, Umeå – nån som på allvar menar att de ska spela på naturgräs, nånsin? Lika orimligt som att köra ett par damallasvenska omgångar i gulfstaterna. Så ni som dissar konstgräs – inse konsekvenserna!

 

Åter till rubriken. Jag gillar Island. Alltid gjort. Nu när vi möter dem i handboll, kan de inte få vinna då? Kan jag i alla fall inte få heja på dem? Precis som herrfotbollslagets fantastiska framgångar gör islänningar lyckliga – kan de inte få lite mer och fler handbollssuccér?

 

Svenskars lycka står inte och faller med en seger i kväll – det gör islänningarnas. Om inte annat så blir några sverigedemokrater sura. Det kan det vara värt!

 

Vilket kan bli en intressant bloggtext – sport i sverigedemokraternas Sverige. Jag tänker i första hand inte på invandrarproblematiken, (det var en renrasig fyrbakslinje i går och Robin kvoteras in). Jag tänker på vilka de egentligen ska möta. Knappast Elfenbenskusten. Det blir ju Island varannan gång typ, och Island spelar aldrig vänskapsmatcher…

 

För att ge lite perspektiv. Jag har en gång spelat mot isländska läkarlandslaget i fotboll. ALDRIG mött ett lag som köttat så mycket, aldrig mött några som varit så hänsynslösa mot andras lekamen. Inte fult, i alla fall inte så medvetet fult men stenhårt i varje duell, redan vid handslaget före slantsinglingen…


About this entry