Ricky Bruch hade aldrig fått Jerringpriset

Idrotten har alltid utnyttjats av dunkla syften. I huvudsak har den accepterats och omhuldats av makten mot att den givit unga män träning inför nästa krig. Man red, fäktades och sköt. När sedan även fotsoldaternas betydelse erkändes tillkom boxning och brottning. Idrotten, leken, glädjen och tävlingen, har fortsatt att kidnappas. Däremot var lagidrott är till sin idé folklig och socialistisk – det var därför det enda eldupphör som genomfördes i Första Världskriget åstadkoms av en liten läderkula full av luft.

Tänk Östeuropas sätt att tillfredställa förtryckta medborgare med bröd och skådespel, att dopa sig till guldmedaljer. Och USA var och är inte bättre. Alla världens nationer satsar betydande belopp på elitidrott och värst är det för den befolkning vars ledare vill arrangera alla globala ungdomsevent. Tänk Brasilien där skola, vård och omsorg är groteskt eftersatt samtidigt som man satsade 100 miljarder på VM. Hur mycket kommer OS att kosta? Ryssland och Putins alla OS och VM, vilka kommer få betala för det nu när staten snart är bankrutt och det enbart är försvaret som får pengar? Qatar och byggnationen som kostar tusentals gästarbetare livet. Alla små totalitära stater (och statliga företag) som satsar på hårt på idrott (typ Astana, eller Azerbajan på Atletico Madrids tröjbröst, eller Vattenfalls skidsatsning) för att det putsar solkig fasad, ger fina rubriker på sportsidor och glädjande timslånga referat i SVT och Radiosport!

Elitidrott, mycket av elitidrotten 2015 gör mig både upprymd och nedstämd!

Svensk idrott, ända från Ling, har också haft dunkla motiv och har det än i dessa dagar, särskilt i kväll. Tyvärr. Det är årets idrottsliga lägstanivå då svensk idrotts koppling till nationalism och rojalism manifesteras. Det är i endast kristendomen som fattas.

”Svenska folkets” pris till bästa idrottare delas ut och det är i princip alltid någon som förstår värdet av att gulla med massmedia och bjuda på sig själv. I princip är det aldrig den bäste, bästa. Sedan ska kungahuset dit och göra bort sig igen. Och ”folket” kommer gnälla på tafatta tacktal och värdar och värdinnor, på klädsel, på att skämten inte är tillräckligt roliga men aldrig våga ifrågasätta galans idé –den att manifestera nationalism och rojalism. Borde för övrigt inte public service företagens egna sportavdelningar någon gång skulle kunna ägna sig åt en gnutta självkritik? Fast det uppdraget från staten glömdes nog bort i den nationella eteryran.

Det tycker jag är synd – kritikerna i massmedia och alla de på social medier skjuter vilt men varken ser eller träffar någonsin det egentliga målet.

Det är därför med stor tillfredställelse jag noterar att Sverige spelar fotbollslandskamp samtidigt med kvällens Idrottsgala. Det är säkert inte medvetet utan ett misstag, den största lagidrottens förbund är inte känt som någon RF-rebell men icke desto mindre – Sverige är splittrat, frisparken gick måndagskvällen den 19 januari 2015 rätt genom den stolta muren av nationell unkenhet!