Den klickanpassade sportjournalistiken

Robert Laul tippar allsvenskan söndagen den 1:e februari  – många kanske inte spontant uppfattar det som så upphetsande. Ifall man lägger till rubriken ”DÄRFÖR UTMANAR BLVITT OM SM-GULDET” ökar nyfikenheten. Antingen tänker man förmodligen ”va fan menar karln?” eller så är man Blåvitt-supporter och finner det ganska logiskt, om än kanske lite väl positivt. Speciellt nu när allting pekar på en mardrömssäsong för Blåvitt. Gruppkrisande göteborgare bara måste ta en del av  en sådan uppbygglig predikan!

Det jag finner mest intressant är ”pluset” – att istället för att lägga ut det som vanligt text i nätupplagan publicerar Aftonbladet det som en plustext Vanligtvis är det enbart långa features och liknande – inte tips och spekulationer  man får betala 29 :- i månaden för. Uppenbart är det alltför få som gör detta så för att locka in fler läsare i plusfållan (inte plusfällan) lockar men med Laul. Fast lockar verkligen Laul? Jo, med rätt rubrik. Ifall rubriken varit ”MFF vinner” hade ingen, inte ens MFF-are, betalt 29 :- extra.

Ifall idén med ”DÄRFÖR UTMANAR BLVITT OM SM-GULDET” – är speciellt etisk ska vi inte diskutera här men det är ett smart sätt att öka antalet plusläsare. Räkna med att den taktiken kommer eskalera de kommande två månaderna. Ifall jag nu har rätt i antagandet att Laul faktiskt drar klick. Någon annan på Sportbladet kommer tippa och ranka med plusrubriken att AIK är bäst, eller Djurgården. Någon kommer låna sig till en plustext med rubriken att ”Hammarby är bäst” och att ”MFF inte vinner SM-guld” e t c, e t c.

Hur kan jag då vara så säker på att det här är en medveten taktik – jo för att ingen tror väl på allvar söndagen den 1:e februari att Blåvitt är en guldkandidat i år, inte ens en blåvittsupporters som Robert Laul.

Varje dag är GP:s sportsidor fulla av drömmar och förhoppningar samtidigt med ytterst negativa, korta nyhetstexter. De handlar om okända utländska stjärnor som av olika skäl inte kommer och så intervjuer med de få som verkligen anlänt – som gårdagens om den lille trinde meritlöse 30-årige amerikanske mittbacken. Deras ende riktige tillgång, Lasse Vibe, skillnaden mellan bronschans och typ 8:e plats vill bort, till varje pris. Han drömmer om The Championschip men det enda konkreta budet, 15 miljoner svenska kronor av Reading, har Blåvitt tackat nej till. Med tanke på att de inte har varken spelare eller huvudsponsor för närvarande måste de sälja Vibe för att förstärka. Och då är det inte 15 utan snare 25 miljoner de drömmer om. Och ifall de inte får honom såld, hur ska de få in pengar – de har ju inte ens något damlag att lägga ned?

Med en ny, inte speciellt framgångsrik tränare, med stora spelarförluster som inte ersatts, utan pengar och med en skyttekung som är omotiverad och längtar bort – hur går det för en sådan klubb, utmanar de verkligen om SM-guldet?