Tipsrevisionisten Robert Laul och plusjournalistiken

Om jag förstått haters på Twitter rätt har Robert Laul i Sportbladet hånat mig  för att jag tog fel på  Alvbåge och andremålvakten (Sandberg?) i en text förra helgen. Går man igång på sånt bjuder jag på det (kanske var detta ett av alla sakfel som gjorde den pensionerade sportjournalisten Magnus Månsson så upprörd? –  se ”kommentarer”).

Min bedöming av Alvbåge och hans betydelse för Blåvitt förändras inte av en match/en räddning mer eller mindre. Jag tyckte han var en målvakt av halvhög allsvensk klass när jag började blogga 2009. Jag tycker likadant i dag. Kanske blir Alvbåge bättre med Lennartssons förtroende men han blir aldrig tillräckligt bra för guld, tror jag.  Jag skulle bli glad om jag får fel – Alvbåge verkar vara sympatisk som fotbollsmålvakt, mindre sympatisk som bokrecensent!

Sportbladet.se ägnar i dag sista Falu-lördagen tre texter åt att någon sprang in i en björk medan han hejade på Björgen. En åt detta, en åt att han ”lurarde hela världen” och en åt ögonblicket när Sportbladet konfronterade killen/mannen med uppgifterna.

Personligen tycker jag att det kanske inte har så mycket med sport att göra men går man igång på det så visst.

Vad jag själv gått i gång på är Robert Lauls plusjournalistik – den att ständigt spekulera och revidera uppfattning om styrkan på olika lag och sluttabellen  i fotbollsallsvenskan, och att göra det som betaljournalistik. Laul skröt redan för några veckor om hur mycket pengar Aftonbladet tjänar på detta. Själv tycker jag det är oetiskt men jag skulle aldrig håna Laul personligen för det. Eller Sportbladet.

Faksimil ur Sportbladet (18:03) 28/2-2015.

Det senaste, och ganska lustiga exemplet, är från Sportbladets högermarginal. Nu för ögonblicket spekulerar Laul återigen om hur serien ska sluta sent i höst.  Tipsrevisionisten är så ivrig att man numera måste tidbestämma profetierna med exakta klockslag.

Har en känsla av att ”vi” lär återkomma i ämnet.