Skidåkaren Johan Olsson kommer vila i frid

Stark kandidat till flera utmärkelser, inte enbart det till ”Årets Sportbok”. Den grafiska designen kommer garanterat att uppmärksammas av Svensk Form. Så nästan fulländad är den. Ekerlids förlag! (nov. -2013)

Den svenske idrottsman som jag kanske beundrar allra mest lägger av. Han åker dock Vasaloppet nu på söndag. Jag hoppas av hela mitt hjärta han vinner – det vore en perfekt final på en lång, ojämn men fantastisk karriär. Jag ska t o m försöka se loppet, ett skidlopp, utan fotboll.

All min beundran, det enda sättet jag mött honom på, är i  boken ”Våga Välja eget spår”. Väldigt personlig, annorlunda öppenhjärtlig och sympatisk. Och turkos, i en tid då alla idrottsbiografier ska vara svartvita.

Johan, och Anna, berättar om ”tisdagshelgerna” med dyrt gott vin, om problemet med att vara småbarnsförälder och infektionshatande elitidrottare. Om spöken och demoner, tvångstankar men också om intresset för lösgodis, matlagning (på allvar), naturupplevelserna i samband med träningen, om kärleken till den, om hatet. Om allt utom politik, och sex. Han skrev till och med om den milda upphetsningen att få skriva ”Federer” på tangentbordet – hur bra de fingerrörelserna kändes tillsammans.

Johan Olsson en människa jag gillar och en skidåkare jag beundrade. Jag är övertygad om att han till skillnad från de flesta elitidrottare inte kommer ha några problem med den här ”karriäromställningen”. Det vore roligt att träffa honom på riktigt, nu när han bara är människa.

PS I fall boken givits ut på ett stort förlag som kunnat marknadsföra den ordentligt hade det varit en klassiker idag. I nivå med Zlatans självbiografi!