Sämst när det gäller

Jag har följt Malmö Redhawks sedan 2006. Då de för första gången skulle kvala sig kvar i Elitserien men misslyckades. I princip varje säsong har mönstret upprepat sig – stora förhoppningar, mycket pengar i omlopp, stora namn, en bra transportsträcka fram till den avgörande matchen då de misslyckas. Inte för att de andra lagen varit bättre utan för att Malmös hockeyspelare alltid underpresterar när det verkligen gäller.

Den här säsongen han man glidit igenom grundserien på en skridsko. Man har vunnit mot de huvudsakliga men underlägsna utmanarna men ofta tappat poäng mot bottenlagen för att man inte varit motiverade. Desto längre säsongen lidit, jo den har verkligen lidit, har det varit tydligt att Malmö litade på att finalplatsen, och den nästan garanterade SHL-platsen skulle säkras hemma mot Karlskrona – man hade ju enkelt bankat dem tre gånger i rad under säsongen. Så förlorar man hemma, får en ny chans mot Västerås och förlorar igen…

Igår Rögle som man hade 3-1 på i grundspelet. Leder 2-0 på hemmais, har mycket adrenalin sedan lagkaptenen blivit crosscheckad i nacken ( men bara har muskelskador enligt sjukhuset). Så får ett mål emot sig i slutet av andra och faller ihop.

Men det finns hopp…


About this entry