15 Seconds of Fame

I går låg Miami Heat under med 35 poäng i mitten av tredje Q. Wizards slutade spela, Heat fortsatte göra det som de inte gör så bra men ändå nu plötsligt och oväntat fann sig göra  bättre än hemmalaget: att spela basket.

Med 20 sekunder kvar och underläge 97-98  fick Heat bollen. Det omöjliga var på väg att realiseras. Andra NBA-matcher cuttade livesändningarna för att klippa in bilder från en egentligen helt ointressant  match i Washington DC. Nu hade Heat bollen, den boll som kunde göra de här gänget av lågavlönade produktionsarbetare på NBA-golvet med osäljbara tröjor historiska.

Det forna storlaget Miami Heat tappade inför den här säsongen LeBron. Sedan åkte Chris Bosh på hjärtproblem och i går var även Dwayne Wade och Loul Deng skadade. Det har gått knackit. Till det kommer interna problem och att de värvat inte enbart  en gnällig och medioker eurostjärna utan även hans bror Zoran Dragic som aldrig får spela men ändå lyfter 12 miljoner om året – för att han är lillebror. Istället har Heat tvingats plocka in flera spelare som tillbringat många år i den grottekvarn som Europa, Kina och D-league utgör. Bland annat Hassan Whiteside och Henry Walker har gjort relativ succé i brist på andra att stoppa in och fylla de blödande såren av talang. Guarden Walker ser ut som han spelade pf i svenska elitserien på grund av rondören runt bålen men skjuter grymma treor.

Med 5 sekunder har han bollen i händerna och läget för en trea. Men Henry Walker det skott som kunde gjort honom till relativ legend, som fått tröjan såld. Nu kommer han säkert lira säsongen ut i Heat soch sedan försvinna ner i anonymiteten igen.  Sånt är livet i konfektionsbranschen:  ifall man lever så lever som ett linne, ifall man lever så lever man på hoppet… …men de fick 15 prime time sekunder av fullt realistisk odödlighet.