Inför allsvenskan del 2 – Mellanmjölken

Det här allsvenska segmentet består av en ganska homogen samling klubbar som är alltför bra för att åka ut och alltför svaga för att kunna konkurrera om annat än en teoretisk sjätteplats. Enstaka år kan allting falla på plats och de vinner serien men i grunden är det alltför små och fega föreningar utan tillräckligt med resurser eller, som i fallet Hammarby, otillräcklig kompetens. Enstaka år kan allting falla ihop och de ramlar ur eller tvingas till förnedrande kval.

Det finns fler gemensamma nämnare: de spelar i princip alla 4-4-2, förlitar sig på äldre, svenska tränare och fattar, så fort de fått en framgång, en rad förödande dåliga beslut. De drabbas med andra ord väldigt lätt av den hybris som de större och mer stabilt framgångsrika klubbarna kan hantera.

De är HIF, IFK Norrköping, Örebro, Kalmar samt de båda stockholmsklubbarna Djurgården och Hammarby.

Jag gillar att Henrik Larsson satsar allt på ett kort. Jag hoppas han lyckas. Jag tror det går åt helvete. Hans bristande förmåga att dra konsekvenserna av undermåliga mittbackar har gjort att han nu, den här veckan, i desperation värvade en dansk mittback vars enda merit är att han spelat en (1) U-21landskamp. Jag tycker också att han i matcherna mot Halmstad och IFK Göteborg inte lyckades balansera laget. Jag skriver han för Henrik är numera allsmäktig manager – han kan inte skylla på någon annan och jag tror inte heller att han gör det.

Senast han skulle vara manager för ett lag som skulle föra matcher och inte enbart försvara blev det fiasko. Ifall han lyckas få Astrit och Darjan att både fungera tillsammans och med det övriga laget kan HIF bli sexa. Det mest troliga är dock att de gör en dålig vår, bland annat p g a skador på flera nyckelspelare och hamnar sist i den här gruppen.

IFK Norrköping har jag redan scoutat. Hade den i mitt tycke jävligt ambitiösa texten fått fler läsare hade jag kunnat offra mer tid på den sortens mer analytiska berättelser. Det är läsarena som bestämmer.

Örebro har lyckas ta sig till cupfinal och då plötsligt seglat upp som medaljkandidat i ”klickpressen”. Örebro är sjätte eller rent av femte lag ifall man lyckas hålla ihop laget och försvara lågt med sina utmärkt defensiva innermittfältare. Däremot tror jag de får stora problem mot sämre lag då de tvingas föra matcherna och Nordin Gerzic får en större roll än han kan förvalta. I fall Oscar Jansson tar nästa steg kan det bli bra men medalj – nej, aldrig.

Kalmar har genom bröderna Elms återförening skapat ett stor intresse kring klubben. Ifall Rasmus är frisk kan han och Marcus Nilsson lyfta laget under våren. Men är nu Rasmus så bra tror jag han återvänder utomlands redan till sommaren. Och vem ska göra målen? Är Peter Swärdh rätt man i Kalmar? För mig är Peter en Pelle Olsson-tränare som är duktig att lyckas oväntat bra med små resurser men har de verktygen som behövs för att skapa ett spelande , framgångsrikt medaljlag. Och liksom i fallet Henrik och Bois, liksom i fallet Roar och HIF har du här en helsingborgare som ibland inte varit mogen att träna ett felförande lag i allsvenskan, som HIF.

Djurgården sålde förra året bort en medalj. Erton, Tibbling, Amatey höll alla svensk landslagsklass. Dessutom tror jag inte att Pelle Olsson är rätt tränare för en klubb med medaljambitioner. Nu fyller han truppen med ”geflespelare” – defensivt inriktade lagspelare på centralt mittfält. Man åker aldrig ut med de spelarna men bristen på kreativitet är förödande. Att som Expressen påstå att Martin Broberg är en av seriens främsta ”trollgubbar” säger mycket både om Expressen och Djurgården. Emil Bergström är en av seriens mest överskattade spelare.

Hypen kring Hammarby kan skapa något stort, fast inte i år. Ska jag peka på två svagheter i laget så är det dels försvaret, dels Kennedy. Han verkar ha fått en frälsarroll både i laget och i media. Det krävs att han, en hyfsad 35-årig frisparksskytt ska bära laget. Ungefär som 37-årige Beckham skulle lyfta PSG. Jag tror att Nanne tvingas kompensera Kennedy alla brister på ett sätt som gör att laget lider. Det fungerar OK i Superettan men mot motståndare som inte imponeras av den relativa ”föredettingen” blir det fullständigt förödande. Det är inte hans fel, han verkar sympatisk. Jag tror Kennedy tillbringar hösten som inhoppare och det är gott nog. Bajens bäste spelare är Philip Haglund. Det är Philip de ska bygga en framgångsrik 2016 på. Jag gillar Rennie, Måns Söderqvist och John Persson. Stefan Batan borde kunna vara en väldigt bra vänsterback men en del spelare är enbart hypade.  Sedan får vi se om den Johannes Kopf ( som Expressens Isakssonhatande Mattias Lühr ansåg vara landets bästa målvakt för två år sedan) kan leva upp till förväntningarna. Han har talang, utan tvekan men kan han hantera och utveckla den nu vid 27 års ålder?