Hasse Perssons straff

De extremt gamla grekiska gudarna och filosoferna är ständiga följeslagare i akademiledamoten Jesper Svenbros diktning. Så även i det nyss utgivna, självbiografiska lyrikprojektet ”Ekeby trafikförening”. Den handlar om tiden, på jorden, nordost om Landskrona eller som Albert Bonniers förlag väljer att precisera det: ”strax öster om Helsingborg”.

Med på bussresan i hans sena tonår och tio år framåt är förutom Empedokles, Sapfo och Solon även ett gång poeter och unga politiskt märkta män med skrynkliga pannor. De som efter akademin i Bolsterup antingen flyttade till Lund och började jobba på St: Lars eller blev patienter där.

Till de försokratiska följeslagarna hör även ”vänsterinnern Hasse Persson”, Bois-ikon och straffad  av Svenska Fotbollförbundet för att han var lite för glad i drycker men blir glad av. Persson är en av Folkhemmets många relativt okända landsortslegender som hade kunnat bli lika stora som Gre-No-Li ifall de haft tumme med både tunga och tarmar.

Nu är poeten Bengt Emil Johnson ”en solig vårsöndag” på IP för att dokumentera en hel match på en bandspelare från Tandberg som han sedan tänker göra ljudpoesi/språkspel av med titeln ”Lallandets Blomning”. 

”Passningar, finlir, aukustiska dribblingar!

Knappt ens en enda identifierad stavelse

men desto fler lokalt gångbara diftonger.”

I sökandet efter tystnaden (som lär vara det enda sättet att ”betala sin skuld”, enligt Svenbro) fastnar Johnson för ”fotbollspublikens dödstystnad före straffsparken.” Visst låter det som en parafras på Peter Handkes ”Målvaktens rädsla inför straffsparken”?

Lovar att inte avslöja hela innehållet men en döv Pythagoras spelar en viktig roll. Ska endast citera slutet, som i dikter och tillskillnad från i romaner, är mycket mindre viktigt än början:

”Och så plötsligt en kosmisk tystnad

i det ögonblick Hasse Persson

–avslappnad, koncentrerad –

springer fram mot bollen och lägger sin

straff”

Vi får aldrig veta hur det går men troligtvis satte HP straffen eftersom den dödstystnad som försigår en straff aldrig kan överträffa tystnaden som föds direkt efter missad straff på hemmaplan.