MFF har nu avverkat svårste hemmamatchen och näst svåraste bortamatchen för säsongen och ändå leder man allsvenskan efter 2.5 omgångar. Väldigt imponerande.
Visst, det borde blivit minst ett MFF-mål till men det behövdes inte – inter med så fantastiskt bra försvarsspel. Tre mittbackar som helt neutraliserade Vibe och IFK Göteborgs kontringsfotboll. Spännande också att den helt nye Rasmus Bengtsson placerades i mitten – d v s den var han som ledde backlinjen trots att han är alldeles ny. Detta ser man ytterst sällan.
Yotún var bäst på plan redan före målet. Jo han var lite nonchalant vid två tillfällen – som om sydamerikanska vänsterbackar bara måste var lite arroganta jst för att de tvingas spela vänseterbackar. Men annars – grymt bra, betydligt bättre än Ricardinho en-mot-en och med en fin vänsterfot.
Tycker annars matchen blev ungefär som jag trodde , ett lågt IFK mot ett bollsäkert MFF. Och jag älskar att MFF spelar 3-5-2 ibland: skrev om det under julhelgen och påtalade indirekt dagens problem – det blir väldigt mycket inlägg med 3-5-2 och MFF har ingen riktigt bra huvudspelare. Det måste man ha för att 3-5-2 ska bli riktigt bra.
Jag älskar Erik Johansson långa kvalitetscrossar till Yotún på 65 meter. Kom många sådana i första halvlek och det var också något som föregrepp målet.
Tre saker som bekymmrar mig lite:
Berget är ingen anfallare. Duktig, nyttig, klok men ingen boxspelare.
Tobias Sana kom in och missförstod sin roll ganska ordentligt. Och han är alltför likt Eikrem men sämre utan boll för att spela centralt.
MFF hade inget eget spel sista 20. Hade gärna sett att Sana kunnat hålla i bollen och spela den inom laget.
Annars är jag nöjd! Ser fram emot att spela skjortan av ett lågt för svarande Hammarby måndag om en vecka.
Lämna ett svar