Supras enar MFF

I går publicerade läktarorganisationen på MFF:s matcher, Supras, en manifestliknande kommentar till debatten om bengaler.

Där hävdar de att Supras är den enda sanna uttolkaren av fotbollens och fotbollskulturens egentliga värde. De menar att alla mäktiga och inflytelserika organisationer, ja hela samhället, gör allt för att förstöra deras stora mission: läktarkultur med bengaler.

De hävdar att MFF försöker motarbeta dem på alla sätt och att till och med tränare och spelare ”går MFF:s ärende” – istället för att verka för Supras överlägsna läktarkultur.

Det är en i sig fantastisk text som är både starkt politisk och närmast religiös i sin övertygelse om att ”vi” har rätt och alla andra fel. Supras ger uttryck för det vi vanligtvis kallar fundamentalism, en av bengaler blind fanatism.

Det finns en tydlig avskiljare i den här frågan. Den gränsen, den enda teoretiska och praktiska gränsen, går exakt där spelarna står. Det är de som spelar, de som ytterst ska avgöra vad som gynnar och missgynnar deras prestation på planen. När de nu säger nej till Supras bengalbrännande under matchen är det egentligen inget mer att diskutera: fotbollen går före!

Fotbollssupportrar måste stå på samma sida som spelarna, med spelarna, inte mot spelarna.  Vilket jag också tror de gör. Vilket jag också tror att Supras kommer att få uppleva. Distinktionen mellan ”fotbollssupportrar och ”Supras” är viktig eftersom MFF.are tycker att lagets möjligheter att prestera maximalt är viktigare än att bränna bengaler. Antingen är man ”MFF-are” eller så och stödjer man i första hand Supras.

Jag är övertygad om att den manifestliknande kommentaren är det sista av Supras vi ser – de här unga killarna och deras stolta bengaler har brunnit för sista gången.

Jag tycker dessutom det ligger en stor tragik i detta. Jag håller med Supras om att läktarkultur är viktigt och att bengaler är stämningshöjande – vid inmarscher och i halvtid då de inte stör matchen – men att hävda att läktarkulturen är överlägsen och har företräde framför ”matchkulturen” är ett påstående som inte kan komma från någon MFF-are eller fotbollssupporter.

Därför tror jag att Supras med sin text nu enat alla i MFF-familjen, mot Supras. Det ar en bedrift som varken ”familjen”, fotbollssupportrarna, MFF:s spelare och ledare själva hade kunnat åstadkomma.