Maxtiotår

Frågan om Helsingborgs IF:s framtid kan formuleras exakt så här: antingen lämnar Larsson för att laget inte preseterar eller, åtminstone enligt dagstidningarna för ett par veckor sedan, så lämnar Larsson värvad av en storklubb ute i Europa.

Jag var skeptisk redan i vintras när HIF kungjorde att man gick ”all in” på Henrik Larsson. Sveriges förste manager med allt ansvar, för allt som gäller laget.

Jag pekade på Larssons dåliga CV som tränare och att han inte lyckades med ett lag som inte enbart försvarat och kämpa till sig poäng. Rent konkret: bristen på kreativt, offensivt spel under tre säsonger i Landskrona Bois.

Så – efter nästan en tredjedel av allsvenskan – vad har Henrik Larsson lärt sig, hur ser HIF ut, vilka visioner finns?

Låt oss börja med poängen, som inte är poängen i den här texten: HIF har 11 poäng på nio omgångar vilket är OK. O poäng mot Elfsborg borta är heller inget att i sig klaga på. Elfsborg kommer bli fyra och HIF hamna på ungefär omvända placeringen – runt kvalstrecket. Jag såg tyvärr inte matchen men HF hade ett avslut och det var målet. För övrigt var det den till det kontinentala proffslivet suktande Emil Krafth som låg bakom alla tre målen. Dels det han gjorde, till agentens lycka, dels de två missar som inte kommer med på CV-filen men som direkt orsakade Elfsborgs båda mål: ett bolltapp och en markeringsmiss.

Erik Hamrén och dagstidningarnas fotbollsexperter tycker Emil Krafth är en landslagsback, jag tycker inte det.

Jag tycker inte heller att Henrik Larsson visat sig vara en bra tränare/manager. Han kommer till Borås med en ny försvarstaktik och skyller förlusten/utspelningen på dels ”oflyt” dels att de bara kunnat träna på 5-3-2 sedan i måndags, d v s en enda träning.

Manager Larsson fick inte den naturliga följdfrågan: ”varför?” Varför bara en enda träning?

Han har haft ansvar för laget i sex månader – varför har man inte tränat på alternativa, mer defensiva uppställningar? För mig var det uppenbart att HIF skulle tvingas spela defensivt redan i vintras. Med tanke på hur det sett ut under försäsongen och de nio omgångarna är det en i högsta grad rimlig fråga – varför har man inte provat och tränat in alternativa lösningar? Speciellt när det sett så förfärligt dåligt ut offensivt – ifall man inte är kapabla, av olika orsaker, att skapa målchanser kanske man ska sluta inrikta sig på att försöka vinna bollinnehavet och spela mer defensivt?

Det har alltså tagit manager Henrik Larsson sex månader, minus en träning, för att inse att man behövde ett alternativ.

Ska man sedan i detalj gå in och kritisera Larssons så känns inte de två rangliga fyrtornen Dahlberg och Simovic som den ultimata forwardsduon mot Elfsborg borta. Vad man vet om den matchen är att Elfsborg har mycket boll och en fyrbackslinje som står högt och innehåller Anders Svensson. Jag är övertygad om att de flesta allsvenska tränare då satsat på en snabb toppforward, speciellt som man uppenbarligen försöker försvara så lågt, med en fembackslinje. Dahlberg-Simovic kanske fungerar mot ett lag där HIF kan lyfta in bolla i motståndarnas straffområde men det var knappast vad som händer mot Elfsborg borta.

Det finns massor av andra, i mina ögon oförklarliga, val av taktiska och spelare som Henrik Larsson gjort. Jag tycker helt enkelt han inte visat att han har kapacitet att leda ett annat allsvenskt lag än ett som likt Falkenberg krigar sig till poäng.

Nu verkar han i desperation försöka implementera FFF-taktiken på HIF. Det finns många problem med det. Han har inte spelarmaterialet, det rimmar illa med den återstående Olympiapublikens förväntningar på bra offensiv fotboll, det rimmar illa med Larssons högprofilerade managerroll. Vad jag menar med spelarmaterialet är att han har två ytterbackar som är bra offensivt men dåliga defensivt. Han har två glidare som passningsnav ( Bojan och Astrit) som inte heller kan spela defensivt och jaga utan boll. Han har tre forwards varav två är långa, långsamma och gängliga och en är helt orutinerad. Jag tror Micke Dahlberg ( och Pär Hansson) kan bli guld värd till hösten men det beror på hur managern utnyttjar forwarden. Inget som helst ansvar bör läggas på en 18-åring.

Så hur säkert sitter manager Larsson? Ganska säkert ett par månader till. Problemet är att ifall HIF vill fortsätta försöka föra matcher kommer man att straffas på samma sätt som inträffat på hemmaplan: förlust mot Gefle, utspelade av Gif Sundsvall, 0-0 mot Falkenberg och så 3-0-vinsten mot ett förvirrat Norrköping. Det är ingen imponerande svit och till hösten ska man möta alla bottenkonkurrenterna på bortaplan och de riktigt bra lagen på hemmaplan. Men åka ut, nej det finns alltför många riktigt dåliga lag för att HIF ska riskera nedflyttning. Tror jag. Jag kan inte se HIF efter lag som Halmstad, Åtvidaberg, Sundsvall och Gefle men min övertygelse börjar få sprickor.

Och den nya, stora, dyra läktaren som kommunen har byggt och helsingborgarna betalt – vem ska fylla den?

Nu väntar åter ett formdippat lag på hemmaplan: Hammarby. Dessutom med stort bortafölje så det kommer äntligen se mindre ödligt ut på Olympialäktarna. Bajen bör dock räknas som favoriter. Blir en spännande match som gäller mycket: de båda lagens ängslan att dras in i bottenstriden. Vilket borde tyda på ett stenhårt kryss och så sitter Larsson där han sitter. Jag tror det är först när Örebro börjar vinna på allvar som gräset börjar brinna under Henke. Och hur ska styrelsen göra med en organisation helt uppbyggt och beroende av en enda person – hur ska man kunna sparka honom under en pågående serie?

Lägg där till att ”Henke” är en helsingborgsk ikon – han är HIF trots att han alltid först och främst varit Högaborgare. När han lämnar HIF innebär det en skilsmässa och en vårdnadstvist om något som inte kan beskrivas annat än som ett ifrågasättande av ett ”kulturarv”. Allting har alltid gjorts på Henriks väldigt personliga villkor. Att avpolletera honom är att för evigt klippa banden. Det är inte lätt, ingen vill göra detta varken mot Henrik eller helsingborgarnas självbild. Så när Larsson lämnar så kommer det säkert heta att det är han själv som tagit initiativet, oavsett hur det egentligen gått till.

Helsingborgs IF, och helsingborgarna, sitter farligt nära något som inte kan liknas vid annat än en allsvensk bensax.